L\u00e4net ligger \u00f6ver h\u00f6gsta kustlinjen vilket inneb\u00e4r att jordarna till \u00f6verv\u00e4gande del best\u00e5r av osorterad mor\u00e4n. I v\u00e4ster pr\u00e4glas landskapet av h\u00f6g andel myrmark. Mellan Bolmen och M\u00f6ckeln (samt till viss del omr\u00e5det \u00f6ster om M\u00f6ckeln) utg\u00f6rs denna av l\u00e4ngre sammanh\u00e4ngande str\u00e5k i sydv\u00e4stlig-nordostlig riktning medan den l\u00e4ngst i v\u00e4ster \u00e4r mer j\u00e4mnt f\u00f6rdelad i landskapet.<\/p>
Som str\u00e5k i landskapet finns ocks\u00e5 is\u00e4lvsavlagringar som givit upphov till magra, torra marker med stort inslag av grus och sand. Finare sediment har avsatts i anslutning till omr\u00e5dena kring \u00c5snen-Salen samt i Lagadalen respektive Pr\u00e4steboda\u00e5ns dalg\u00e5ng. M\u00e5nga v\u00e4xter och svampar \u00e4r anpassade till s\u00e5dana sandiga och grusiga marker f\u00f6r att kunna konkurrera med andra arter. Andra arter, exempelvis flera arter av solit\u00e4ra bin, gr\u00e4ver ut sina bon i sanden, varf\u00f6r kornstorleken \u00e4r en avg\u00f6rande faktor. Eftersom \u00e4ven mor\u00e4nen ofta har inslag av finare fraktioner \u00e4r inte dessa arter n\u00f6dv\u00e4ndigtvis geografiskt bundna till is\u00e4lvsavlagringarna. M\u00e4ngden l\u00e4mpliga livsmilj\u00f6er kan dock antas vara flest p\u00e5 dessa platser. S\u00e5v\u00e4l is\u00e4lvsavlagringar som mark med tunt jordt\u00e4cke \u00e4r ofta bevuxna med tallskog eftersom tallen klarar de magra f\u00f6rh\u00e5llandena b\u00e4ttre \u00e4n t.ex. gran.<\/p>\r\n
Jorddjupet har haft stor p\u00e5verkan p\u00e5 markanv\u00e4ndningen. M\u00e4ktigare jordar \u00e4r generellt sett b\u00f6rdigare och mer l\u00e4ttarbetade och l\u00e4mpar sig d\u00e4rmed b\u00e4ttre f\u00f6r odling, medan grunda jordar oftare anv\u00e4nts till bete och sl\u00e5tter. I Kronobergs l\u00e4n \u00e4r jorddjupet ur ett nationellt perspektiv grunt j\u00e4mf\u00f6rt med sl\u00e4ttlandskapen i Sk\u00e5ne, V\u00e4sterg\u00f6tland och \u00d6sterg\u00f6tland. N\u00e5got m\u00e4ktigare jordar finns i de centrala delarna, kring V\u00e4xj\u00f6 respektive Ljungby, samt i torvmarkerna i v\u00e4stra delen av l\u00e4net. I \u00f6stra l\u00e4nsdelarna blir jorddjupet generellt grundare. De nord\u00f6stra delarna av l\u00e4net har stor andel mark med tunt jordt\u00e4cke eller kalt berg. S\u00e5dan mark har l\u00e4gre produktivitet och st\u00f6rre inslag av t.ex. senvuxna tr\u00e4d. Blottade h\u00e4llar lagrar solens v\u00e4rme och skapar ett varmare mikroklimat som \u00e4r gynnsamt f\u00f6r m\u00e5nga insekter.<\/p>\r\n
Markens struktur p\u00e5verkar dess vattenh\u00e5llande f\u00f6rm\u00e5ga. De l\u00e5gl\u00e4nta, flacka torvmarkerna med stort jorddjup\u00a0ger h\u00f6g andel bl\u00f6t-fuktig mark medan is\u00e4lvsavlagringar och kuperade marker med grunt jorddjup ger omr\u00e5den med torrare mark. Eftersom v\u00e4stra delen av l\u00e4net generellt \u00e4r fuktigare domineras marken av torvmark. Detta\u00a0skapar f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r olika typer av sumpskogar med s\u00e5v\u00e4l gran som tall och l\u00f6v. Det\u00a0har historiskt ocks\u00e5 gjort att h\u00e4vdade v\u00e5tmarker varit vanligt f\u00f6rekommande.\u00a0P\u00e5 motsvarande s\u00e4tt \u00e4r marken generellt torrare i norra,\u00a0nord\u00f6stra och syd\u00f6stra\u00a0delen av l\u00e4net. P\u00e5 torrare mark\u00a0v\u00e4xer tallen b\u00e4ttre \u00e4n granen och m\u00e5nga insekter trivs s\u00e4rskilt bra i torrare marker.\u00a0I l\u00e4nets\u00a0centrala delar\u00a0ligger omr\u00e5den som huvudsakligen utg\u00f6rs av osorterad mor\u00e4n med varierande jorddjup som uppvisar omv\u00e4xlande torr-frisk-fuktig mark.<\/p>
Analyser fr\u00e5n SMHI visar att antalet\u00a0dagar med marktorka kommer\u00a0att \u00f6ka i l\u00e4net, trots att klimatf\u00f6r\u00e4ndringscenarior huvudsakligen\u00a0pekar p\u00e5 \u00f6kad nederb\u00f6rd. Detta beror p\u00e5 att temperaturh\u00f6jningen ger en \u00f6kad avdunstning som \u00f6verstiger den \u00f6kade nederb\u00f6rden. Analyserna pekar p\u00e5 att den st\u00f6rsta \u00f6kningen av antalet dagar med marktorka per \u00e5r sker i centrala delarna av l\u00e4net\u00a0(Andr\u00e9asson, Persson & Sj\u00f6gren, 2014).<\/p>\r\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Markf\u00f6rh\u00e5llanden Jordarter L\u00e4net ligger \u00f6ver h\u00f6gsta kustlinjen vilket inneb\u00e4r att jordarna till \u00f6verv\u00e4gande del best\u00e5r av osorterad mor\u00e4n. I v\u00e4ster pr\u00e4glas landskapet av h\u00f6g andel myrmark. Mellan Bolmen och M\u00f6ckeln (samt till viss del omr\u00e5det \u00f6ster om M\u00f6ckeln) utg\u00f6rs denna…<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"parent":1494,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1506","page","type-page","status-publish","hentry","entry","no-media"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1506","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1506"}],"version-history":[{"count":10,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1506\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2582,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1506\/revisions\/2582"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1494"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1506"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}