I brynmilj\u00f6er lever arter knutna till det halvslutna landskapet som f\u00f6rr utgjort en stor andel av Kronobergs l\u00e4n i form av betade skogar och tr\u00e4d- och buskb\u00e4rande hagmarksmilj\u00f6er. Buskarna kan ge f\u00f6da \u00e5t insekter, f\u00e5glar och vilt och n\u00e4r det g\u00e4ller brynmilj\u00f6er kan s\u00e5v\u00e4l skogslevande arter som arter knutna till det \u00f6ppna landskapet hitta sin plats, vilket bidrar till att g\u00f6ra dessa milj\u00f6er mycket artrika. Blomrikedom och vindskydd skapar gynnsamma f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r s\u00e4rskilt insekter som bin, fj\u00e4rilar och gr\u00e4shoppor. \u00c4ven vissa d\u00e4ggdjur, som t.ex. hasselmus, \u00e4r beroende av buskmilj\u00f6erna. Brynmilj\u00f6er \u00e4r ett bra exempel p\u00e5 den stora samh\u00e4llsnyttan hos \u00e5tg\u00e4rder som f\u00f6r den enskilda brukaren \u00e4r kostsam.<\/p>
Kanterna mellan skogs- och jordbruksmark karakt\u00e4riseras idag i m\u00e5nga fall av skarpa \u00f6verg\u00e5ngar mellan skogsmark och jordbruksmark. En analys baserade p\u00e5 den nationella inventeringen av landskapet i Sverige (NILS) som samlar in data f\u00f6r att kunna f\u00f6lja landskapets utveckling i landet, visar att ungef\u00e4r h\u00e4lften av skogskanterna har en tv\u00e4r \u00f6verg\u00e5ng mellan skogs- och jordbruksmark, allts\u00e5 utan brynmilj\u00f6.[1]<\/span><\/a> I analysen g\u00f6rs inga regionala f\u00f6rdjupningar men en illustration av l\u00e4get i l\u00e4net kan ges genom att ber\u00e4kna arealen l\u00f6vbryn inom en s\u00f6kradie, se Figur 11. Denna nationella j\u00e4mf\u00f6relse visar att Kronobergs l\u00e4n, trots riklig f\u00f6rekomst av skog som gr\u00e4nsar mot \u00e5ker- och betesmark inte utm\u00e4rker sig utan generellt ligger p\u00e5 en l\u00e5g till medell\u00e5g niv\u00e5 av l\u00f6vbrynsareal. Detta skulle kunna ses som att man i Kronobergs l\u00e4n \u00e4r s\u00e4mre p\u00e5 att skapa l\u00f6vbryn \u00e4n i andra delar av landet. Man ska komma ih\u00e5g att analysen bygger p\u00e5 absoluta tal och att det i ett omr\u00e5de med liten andel \u00f6ppen mark inte spelar n\u00e5gon roll om alla bryn \u00e4r l\u00f6vbryn, eftersom den totala arealen \u00e4nd\u00e5 inte blir s\u00e4rskilt stor. L\u00e4nsstyrelsens bed\u00f6mning \u00e4r dock att brynmilj\u00f6er mellan skog och odlingslandskap \u00e4r ovanliga i l\u00e4net och att det i de fall de f\u00f6rekommer \u00e4r zoner av igenv\u00e4xning p\u00e5 jordbruksmarkens bekostnad. I Kronobergs l\u00e4n har taggbuskar som t.ex. sl\u00e5n, hagtorn och nypon begr\u00e4nsad utbredning vilket kan bidra till sv\u00e5righeten att f\u00e5 upp nya plantor av betesbeg\u00e4rliga arter som t.ex. hassel. Bryn som l\u00e4mnas f\u00f6r fri utveckling f\u00f6rlorar den f\u00f6r artrikedomen s\u00e5 v\u00e4rdefulla solinstr\u00e5lningen genom att de v\u00e4xer igen. I omr\u00e5den med mycket kl\u00f6vvilt kan viltbetet bidra till att h\u00e5lla brynstrukturen \u00f6ppen och varierad. \u00c4ven tama betande djur kan h\u00e5lla brynen \u00f6ppna, men eftersom brynen \u00f6verlag \u00e5terfinns p\u00e5 \u201dskogssidan\u201d blir de o\u00e5tkomliga f\u00f6r tamdjuren. Detta g\u00f6r att bryn generellt \u00e4r en sk\u00f6tselkr\u00e4vande milj\u00f6, vilket inneb\u00e4r kostnader f\u00f6r brukaren. I milj\u00f6m\u00e5lsr\u00e5dets rapport om brynmilj\u00f6er g\u00f6rs en genomg\u00e5ng av styrmedel som gynnar respektive missgynnar brynen. Som exempel p\u00e5 styrmedel som missgynnar anl\u00e4ggning och sk\u00f6tsel av bryn tar rapporten upp Skogsv\u00e5rdslagens krav p\u00e5 \u00e5terplantering och definitionen av betesmark inom jordbrukarst\u00f6den som inte skapar tillr\u00e4ckliga incitament f\u00f6r sk\u00f6tsel.\u00a0(Jordbruksverket, 2018)<\/p> Ett problem med buskmilj\u00f6er \u00f6verlag \u00e4r att de i sk\u00f6tsel\u00e5tg\u00e4rder ofta r\u00f6js bort utan urskiljning. Delvis p\u00e5 grund av att buskar ses som ett led i en igenv\u00e4xning som hindrar sikt och framkomlighet men ocks\u00e5 p\u00e5 grund av bristf\u00e4llig kunskap om buskarnas v\u00e4rde som komplement till gr\u00e4smarken. Det \u00e4r viktigt att i t.ex. olika sorters sk\u00f6tselplaner ocks\u00e5 s\u00e4kerst\u00e4lla tillg\u00e5ngen till buskmilj\u00f6er.<\/p>