Aktivt lantbruk med naturbetesh\u00e4vd och \u00e4ven sk\u00f6tsel av kulturelement och sm\u00e5biotoper i \u00e5kermark \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att vidmakth\u00e5lla alla de olika livsmilj\u00f6er och spridningskorridorer som finns i odlingslandskapet. Det som i grunden styr utvecklingen \u00e4r jordbrukets l\u00f6nsamhet som \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r ett \u00f6ppet landskap med god naturv\u00e5rdsh\u00e4nsyn.<\/p>
Likv\u00e4l som strukturrationaliseringen av jordbruket har inneburit stora negativa konsekvenser f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden ger den samtidigt ekonomiskt underlag f\u00f6r att jordbruket ska kunna forts\u00e4tta utvecklas. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att st\u00f6dsystem \u00e4r utformade p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att h\u00e4vden av naturbetesmark och sk\u00f6tseln av sm\u00e5biotoper kan uppr\u00e4tth\u00e5llas \u00e4ven i ett sm\u00e5skaligt odlingslandskap, eftersom det annars inte kommer att finnas tillr\u00e4ckligt mycket mark med h\u00f6ga v\u00e4rden att skapa en gr\u00f6n infrastruktur av. Genom politiska beslut, t.ex. ekonomiska styrmedel och satsningar p\u00e5 lokalproducerad mat, g\u00e5r det dock ocks\u00e5 att g\u00f6ra sm\u00e5skaliga jordbruk b\u00e4rkraftiga.<\/p>
Vildsvinens spridning och p\u00e5verkan p\u00e5 jordbrukslandskapet \u00e4r omfattande vilket medf\u00f6r stora skador och kostnader f\u00f6r lantbruket. Jordbruksgr\u00f6dor erbjuder vildsvin stora m\u00e4ngder energirikt foder l\u00e4ttillg\u00e4ngligt. F\u00f6r den enskilde lantbrukaren kan en uppb\u00f6kad vall eller f\u00f6rlorad sk\u00f6rd inneb\u00e4ra stora kostnader. Mj\u00f6lkproducentens beroende av ensilage med h\u00f6g kvalitet medf\u00f6r extra arbete f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla vallen innan sk\u00f6rd. Sm\u00e5 g\u00e5rdar som drabbats av vildsvinsskador har en h\u00f6gre sk\u00f6rdef\u00f6rlust och totalkostnad j\u00e4mf\u00f6rt med stora g\u00e5rdar. Arten \u00e4r dock \u00e4ven en del av den biologiska m\u00e5ngfalden och f\u00f6rb\u00e4ttrar p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r andra arter beroende av markst\u00f6rning.<\/p>
Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att ta h\u00e4nsyn till hur f\u00f6rekomsten av rovdjur p\u00e5verkar m\u00f6jligheten till betesdrift. F\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla en gr\u00f6n infrastruktur i odlingslandskapet \u00e4r det viktigt att f\u00f6rekomst av rovdjur inte har negativ inverkan p\u00e5 m\u00f6jligheten och viljan att h\u00e5lla betande djur.<\/p>
Eftersom underskott i ett lantbruksf\u00f6retag ocks\u00e5 kan leda till \u00f6kat tryck p\u00e5 int\u00e4kter fr\u00e5n skogen (eller minskat utrymme f\u00f6r naturv\u00e5rdande insatser), \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att bedriva lantbruk \u00e4ven en viktig fr\u00e5ga \u00e4ven f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla skogslandskapets gr\u00f6na infrastruktur. Behovet av virkesproduktion leder till att mer mark tas i anspr\u00e5k f\u00f6r skogsplantering ist\u00e4llet f\u00f6r att h\u00e5llas \u00f6ppen. Skogssk\u00f6tsel som bygger p\u00e5 t\u00e4ta barrbest\u00e5nd \u00e4r s\u00e4rskilt negativa f\u00f6r odlingslandskapet.<\/p>\r\n[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_tour active_section=”1″ el_class=”tour”][vc_tta_section title=”Igenv\u00e4xning” tab_id=”1531213810713-5a707ba1-4e8d”][vc_column_text]
Det \u00e4ldre odlingslandskapets struktur, d\u00e4r g\u00e5rden med sina in\u00e4gor av \u00e5ker och \u00e4ng omges av betad utmark, har under 1900-talet f\u00f6r\u00e4ndrats kraftigt. M\u00e5nga tidigare og\u00f6dslade \u00e4ngar och naturbetesmarker har g\u00f6dslats och \u00e4ngar har \u00f6verg\u00e5tt till \u00e5ker, betesmark eller skog. M\u00e5nga sm\u00e5biotoper har rationaliserats bort eller v\u00e4xt igen och en del\u00a0jordbruksmark har \u00f6verf\u00f6rts till skogsmark. F\u00f6r\u00e4ndringarna har inneburit stor p\u00e5verkan p\u00e5 m\u00e5nga v\u00e4xt- och djurarter som \u00e4r anpassade till dessa milj\u00f6er. De marker i odlingslandskapet som idag utg\u00f6r naturliga betesmarker och \u00e4ngar utg\u00f6r endast en spillra mot vad som fanns i b\u00f6rjan av 1900-talet. Och den negativa trenden forts\u00e4tter i modern tid. Mellan \u00e5r 1995 och \u00e5r 2016 har antalet f\u00f6retag med mer \u00e4n 2,1 ha \u00e5ker minskat fr\u00e5n 3142 till 2017 stycken och under samma tidsperiod har totalantalet n\u00f6tkreatur minskat fr\u00e5n 69\u00a0504 stycken till 63\u00a0642.<\/p>
Milj\u00f6m\u00e5lsuppf\u00f6ljningen visar tydligt den f\u00f6r\u00e4ndring som successivt sker i odlingslandskapet. Arealen \u00e5ker i l\u00e4net minskade mellan \u00e5r 1995 och \u00e5r 2016 med 17,4 procent vilket \u00e4r bland de st\u00f6rsta minskningarna i landet. Arealen betesmark minskade mellan \u00e5r 2000 och 2014 med 12,3 procent. \u00c5r 2016 inleddes en ominventering av \u00e4ngs- och betesmarker. Marker utan information om nuvarande status i TUVA-databasen prioriterades. Fr\u00e5n 2017 har ocks\u00e5 marker som ing\u00e5r i milj\u00f6ers\u00e4ttning f\u00f6r s\u00e4rskilda v\u00e4rden men saknas i TUVA-databasen inventerats. F\u00f6r Lessebo och Alvesta kommuner \u00e4r inventeringen avslutad och resultatet visar att 26 procent av den ominventerade arealen i Lessebo \u00e4r oh\u00e4vdad medan den i Alvesta uppg\u00e5r till 13 procent. [1]<\/a><\/span><\/p> Genom datortolkning av den ekonomiska kartan utf\u00f6rd inom ett projekt p\u00e5 Stockholms universitet (Auffret, o.a., 2017) \u00e4r det m\u00f6jligt att\u00a0j\u00e4mf\u00f6ra\u00a0hur\u00a0\u00f6ppenhet i odlingslandskapet har f\u00f6r\u00e4ndrats och studera hur igenv\u00e4xningen f\u00f6rdelar sig geografiskt.<\/p> Den bild som framtr\u00e4der genom olika typer av analyser \u00e4r en till viss del geografiskt diversifierad hotbild mot den gr\u00f6na infrastrukturen i odlingslandskapet, i synnerhet n\u00e4r det g\u00e4ller naturbetesmarken. I skogsbygden, framf\u00f6rallt i \u00f6stra delarna av l\u00e4net, finns relativt stora arealer \u00e4ngs- och betesmark som har, eller fram tills nyligen har haft, h\u00f6ga naturv\u00e4rden. Eftersom det generellt \u00e4r sv\u00e5rare att f\u00e5 jordbruket l\u00f6nsamt i skogsbygden har nedl\u00e4ggningen av jordbruk g\u00e5tt fortare och bristen p\u00e5 betande djur gjort att igenv\u00e4xningen och fragmenteringen h\u00e4r har g\u00e5tt l\u00e4ngre \u00e4n i mellanbygd. Det finns m\u00e5nga aspekter som f\u00f6rsv\u00e5rar jordbruksdrift i skogsbygd till skillnad fr\u00e5n mellan- och sl\u00e4ttbygd. Jordbruksmarken best\u00e5r av i genomsnitt mindre skiften med st\u00f6rre avst\u00e5nd mellan skiftena. Men \u00e4ven samh\u00e4llsstrukturer som t.ex. infrastruktur och dagligvaruhandel p\u00e5verkar f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att bedriva lantbruk. I dessa trakter \u00e4r det med andra ord bristen p\u00e5 lantbrukare och boskap i sig som hotar den gr\u00f6na infrastrukturen. I mellanbygd kan rationaliseringar ist\u00e4llet f\u00e5 konsekvensen att betet flyttas till mer produktiv och sammanh\u00e5llen mark. Det \u00e4r allts\u00e5 inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis f\u00f6r lite betande djur som \u00e4r problemet h\u00e4r utan att f\u00e5 till bete p\u00e5 mindre produktiv mark och att h\u00e5lla ett lagom intensivt betestryck.<\/p> Exploatering av jordbruksmark har generellt inte varit n\u00e5got stort hot mot odlingslandskapet i l\u00e4net men efterhand som jordbruksmarken minskar s\u00e5 finns det sk\u00e4l att vara vaksam p\u00e5 den exploatering som trots allt sker.<\/p>