Historien om det skogliga landskapet i Kronobergs l\u00e4n \u00e4r en historia av l\u00e5ngsamma f\u00f6r\u00e4ndringar. Klimat och brukande har under \u00e5rtusenden samspelat i utdragna processer som f\u00f6r\u00e4ndrat skogens sammans\u00e4ttning och utbredning. I dagens skogslandskap kan vi b\u00e5de i skogstyper och artsammans\u00e4ttning finna s\u00e5dant som kanske fr\u00e4mst representerar tidigare historiska skeenden, d\u00e5 landskapsbilden s\u00e5g annorlunda ut. S\u00e5v\u00e4l \u00e4dell\u00f6vskog som l\u00f6vblandad tallskog och p\u00e5 senare tid granskog har under perioder dominerat skogslandskapet. Tillf\u00e4lligt har skogsandelen ocks\u00e5 varit s\u00e5 liten som 40 m3<\/sup>sk\/ha (j\u00e4mf\u00f6rt med dagen ca 150 m3<\/sup>sk\/ha) eftersom marken ist\u00e4llet varit uppodlad eller p\u00e5 grund av t.ex. kolning eller pottaskebr\u00e4nning. Ett karakt\u00e4rsdrag som dock troligtvis varit mer eller mindre konstant \u00e4r skogens \u00f6ppenhet. I en tid d\u00e5 endast naturliga st\u00f6rningar p\u00e5verkade skogen bidrog dessa till att skapa luckighet, gl\u00e4ntor och glesa best\u00e5nd. N\u00e4r m\u00e4nniskan i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning b\u00f6rjade nyttja skogen bibeh\u00f6lls \u00f6ppenheten genom plockhuggning och skogsbete.<\/p>\r\n Historiskt har l\u00f6vskogsandelen varit betydande i delar av l\u00e4net. Genom att analysera den f\u00f6rsta riksskogstaxeringen som genomf\u00f6rdes p\u00e5 1930-talet g\u00e5r det att skapa en schematisk bild av hur l\u00f6vskogen f\u00f6rdelade sig f\u00f6r knappt 100 \u00e5r sedan (Figur 2). F\u00f6r varje provyta har ett genomsnitt av l\u00f6vandelen (antal tr\u00e4d) i den aktuella och de 8 n\u00e4rmast liggande provytorna ber\u00e4knats. Tv\u00e5 tydliga l\u00f6vskogsstr\u00e5k str\u00e4cker sig genom l\u00e4net. I v\u00e4ster fr\u00e5n Markaryd mot Vid\u00f6stern och norrut, inklusive M\u00f6ckeln, samt centralt fr\u00e5n Mien norrut via \u00c5snen och Helgasj\u00f6n. Idag \u00e4r l\u00e4net i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning dominerat av barrskog, med stor andel ungskog, vilket framg\u00e5r av kartan i Figur 2 (observera att den raka gr\u00e4ns som kan sk\u00f6njas n\u00e4r det g\u00e4ller hyggen\/ungskog i \u00f6stra delen av l\u00e4net m\u00f6jligen kan bero p\u00e5 felaktig indata). L\u00f6vandelen i skogen uppg\u00e5r i genomsnitt till ca 18 %. \u00c4ven de centrala delarna av l\u00e4net, d\u00e4r odlingslandskapet har sin fr\u00e4msta utbredning, har h\u00f6g andel skog. L\u00f6vskog finns vid sj\u00f6arna och i n\u00e4rheten av bebyggelse samt till viss del i bl\u00f6ta omr\u00e5den. Ett varmare lokalklimat kring sj\u00f6arna bidrar till att \u00f6ka inslaget av \u00e4dla l\u00f6vtr\u00e4d, men \u00e4ven markens b\u00f6rdighet och den m\u00e4nskliga p\u00e5verkan bidrar.<\/p> F\u00f6rh\u00e5llandevis f\u00e5 f\u00f6ryngringar utf\u00f6rs idag i l\u00f6vskog vilket tillsammans med certifieringsreglerna inneb\u00e4r goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en stabil eller n\u00e5got \u00f6kande l\u00f6vandel i framtiden.<\/p> P\u00e5 mager, torr mark, framf\u00f6rallt i \u00f6stra delen av l\u00e4net och p\u00e5 is\u00e4lvsavlagringar, har tall varit det dominerande tr\u00e4dslaget. En stor del av l\u00e4net \u00e4r best\u00e5r dock av frisk-fuktig mark, ofta dikad, d\u00e4r granen dominerar. Fr\u00e5n 1990-talet fram tills mitten av 00-talet minskade utbredningen av ren granskog stadigt i l\u00e4net. Efter stormarna Gudrun och Per har andelen bj\u00f6rk \u00f6kat mycket genom sj\u00e4lvf\u00f6ryngring p\u00e5 de stormdrabbade ytorna. Mycket tall- och blandbarrskog som bl\u00e5ste ner ersattes dock av granplanteringar. Kartbilden \u00f6ver genomsnittlig virkesvolym (Figur 4) visar tydligt de ljusa, stormdrabbade omr\u00e5dena i l\u00e4net.<\/p> Kronobergs l\u00e4n best\u00e5r enligt Riksskogstaxeringen 2014 av 665 tusen hektar produktiv skogsmark utanf\u00f6r naturreservat och naturv\u00e5rdsomr\u00e5den, d\u00e4r huvuddelen, ca 55 procent utg\u00f6rs av ung skog i \u00e5ldern 0 \u2013 40 \u00e5r. \u00c4gandet av skogen \u00e4r generellt sm\u00e5skaligt med stor andel mindre fastigheter. Historiskt har detta inneburit en naturlig variation n\u00e4r det g\u00e4ller valet av sk\u00f6tselmetoder och nyttjande av skogen. Omr\u00e5den som aldrig varit helt avskogade \u00e4r troligtvis f\u00e5 men kan finnas i ol\u00e4ndiga omr\u00e5den och i utmarker som endast betats och plockhuggits.<\/p>
Tittar man p\u00e5 l\u00f6vvolymen som helhet, det vill s\u00e4ga r\u00e4knar in inslaget av l\u00f6vtr\u00e4d i barr- och blandbest\u00e5nd ser bilden till viss del annorlunda ut. Viktiga omr\u00e5den finns f\u00f6rutom kring sj\u00f6arna \u00e4ven i nordv\u00e4st, sydv\u00e4st och sydost d\u00e4r l\u00f6vskogsstr\u00e5k i andra l\u00e4n ansluter<\/p>\r\n