Det kan vara sv\u00e5rt att se hur konkurrenssvaga, h\u00e4vdgynnade arter kunde ha en plats i landskapet innan m\u00e4nniskan p\u00e5b\u00f6rjade ett aktivt brukande i st\u00f6rre skala som magrade ut marken. Troligtvis var det naturliga st\u00f6rningar s\u00e5som brand och \u00f6versv\u00e4mning, betande vilda djur, t.ex. visenter och vildh\u00e4star, och naturligt fattiga marker som bidrog till att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r arterna. Med agrarsamh\u00e4llets framv\u00e4xt och behovet av en intensifierad markanv\u00e4ndning upptogs stora arealer som sl\u00e5ttermark medan djuren betade i skogen, n\u00e5got som gynnade m\u00e5nga gr\u00e4smarksarter. Sl\u00e5tter\u00e4ngarna \u00f6vergick sedan succesivt till betesmark eller \u00e5kermark samtidigt som antalet betesdjur \u00f6kade. I b\u00f6rjan av 1900-talet fanns i Kronobergs l\u00e4n omkring 15 n\u00f6tkreatur per 100 ha landareal efter h\u00f6stslakten.[1]<\/a> S\u00e5 sm\u00e5ningom inleddes en negativ trend f\u00f6r gr\u00e4smarken genom att tr\u00e4d och buskar b\u00f6rjade r\u00f6jas bort i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning. Genom tillf\u00f6rseln av kv\u00e4veg\u00f6dsel f\u00f6rlorade m\u00e5nga gr\u00e4smarker v\u00e4rden som tagit hundratals \u00e5r att skapa eftersom de flesta blomv\u00e4xter och svampar sl\u00e5s ut av konkurrens eller f\u00f6r h\u00f6g n\u00e4ringshalt. Under senare tid har betet i stor utstr\u00e4ckning slutligen flyttats fr\u00e5n naturbetesmark till igenlagd \u00e5kermark med regelbunden g\u00f6dsling, vilket inneb\u00e4r att situationen f\u00f6r de kvarvarande naturbetesmarkerna f\u00e5r anses vara mycket prek\u00e4r. Tack vare att det i l\u00e4net finns mycket mark med sten och\/eller grund jordm\u00e5n som inte l\u00e4mpar sig f\u00f6r odling, finns en del fina og\u00f6dslade \u00e4ngsmarker kvar. Men de blir f\u00e4rre och allt mer isolerade.<\/p> Som en liten motvikt till f\u00f6rlusten av livsmilj\u00f6er f\u00f6r de h\u00e4vdgynnade gr\u00e4smarksarterna finns idag mer av andra sk\u00f6tta gr\u00e4smarker d\u00e4r man ofta hittar de arter som \u00e4r eller b\u00f6rjar bli ovanliga i landskapet. Kraftledningsgator och v\u00e4gkanter h\u00f6r till de milj\u00f6er som brukar n\u00e4mnas, men \u00e4ven urbana milj\u00f6er har eller kan utveckla s\u00e5dana naturv\u00e4rden.<\/p> F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 l\u00e4get f\u00f6r naturtypen i l\u00e4net i ett st\u00f6rre perspektiv har en \u00f6versiktlig analys av \u00c4ngs- och betesmarksinventeringens objekt med florakvaliteter genomf\u00f6rts. Denna analys visar att Kronobergs l\u00e4n i en nationell j\u00e4mf\u00f6relse har d\u00e5liga f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en generellt h\u00f6g biologisk m\u00e5ngfald inom naturtypen eftersom arealerna \u00e4r sm\u00e5. H\u00e4rigenom understryks det stora behovet av att arbeta med gr\u00f6n infrastruktur f\u00f6r att binda samman de v\u00e4rdefulla omr\u00e5den som faktiskt finns. P\u00e5 en \u00f6versiktlig, strategisk niv\u00e5 \u00e4r det rimligt att detta arbete har en sydostlig respektive nordostlig riktning, mot omr\u00e5den med st\u00f6rre arealer v\u00e4rdefull gr\u00e4smark i J\u00f6nk\u00f6pings respektive Kalmar och Blekinge l\u00e4n.<\/p> Gr\u00e4smark med rik flora har h\u00f6ga rekreationsv\u00e4rden och \u00e4r popul\u00e4ra utflyktsm\u00e5l. Eftersom de ofta finns i omr\u00e5den med en l\u00e5ng historia av brukande finns m\u00e5nga g\u00e5nger kulturhistoriska v\u00e4rden i anslutning till dessa marker.<\/p> [1]<\/a> Nilsson & Rundl\u00f6f, 2001, s.32<\/p>[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”Viktiga strukturer och processer” tab_id=”1531163111960-32599098-5820″][vc_column_text] Det \u00e4r framf\u00f6rallt sk\u00f6tseln och markf\u00f6rh\u00e5llandena som p\u00e5verkar gr\u00e4smarkernas naturv\u00e4rden. Vissa arter \u00e4r trivs i fuktiga marker, andra i torra. Exempelvis lever 90 procent av de inhemska arterna av vilda bin i torra blomrika marker, som \u00f6verlag \u00e4r en artrik milj\u00f6. Vissa arter beh\u00f6ver sandiga f\u00f6rh\u00e5llanden, t.ex. f\u00f6r att kunna bygga bo, medan andra gynnas av basiska markf\u00f6rh\u00e5llanden. Somliga arter \u00e4r direkt k\u00e4nsliga f\u00f6r n\u00e4ringstillf\u00f6rsel (t.ex. \u00e4ngssvampar) medan andra p\u00e5verkas mer indirekt eftersom de blir utkonkurrerade av n\u00e4ringsgynnade arter. Sammantaget inneb\u00e4r detta att sk\u00f6tseln beh\u00f6ver anpassas utifr\u00e5n f\u00f6rh\u00e5llandena. N\u00e5gon typ av h\u00e4vd (sl\u00e5tter, bete eller br\u00e4nning) \u00e4r dock oftast n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att f\u00f6rhindra igenv\u00e4xning som annars kv\u00e4ver mycket av floran. Rikligt med blommande v\u00e4xter beh\u00f6vs f\u00f6r att insekter ska kunna samla pollen och ha tillg\u00e5ng till nektar. Ibland beh\u00f6vs specifika v\u00e4xter eftersom vissa insekter \u00e4r mycket specialiserade. \u00c5kerv\u00e4dd och k\u00e4ringtand \u00e4r exempel p\u00e5 v\u00e4xter som \u00e4r omtyckta av insekter och som d\u00e4rf\u00f6r g\u00f6r stor nytta. Men \u00e4ven blommande buskar och tr\u00e4d kan f\u00f6rse insekter med nektar och pollen. Videarter \u00e4r s\u00e4rskilt viktiga eftersom de blommar tidigt p\u00e5 v\u00e5ren n\u00e4r utbudet av f\u00f6da annars \u00e4r begr\u00e4nsat.<\/p> Solit\u00e4ra bin som \u00e4r en viktig artgrupp knuten till framf\u00f6rallt torra gr\u00e4smarker bygger ofta bon i sand. Sandblottor\/sandb\u00e4ddar \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ett viktigt inslag i milj\u00f6n. \u00c4ven bryn och buskmilj\u00f6er tillf\u00f6r v\u00e4rde till gr\u00e4smarkerna eftersom de ger skydd och f\u00f6da. I strandn\u00e4ra gr\u00e4smarker kan \u00e5terkommande \u00f6versv\u00e4mning vara ett viktigt inslag i den naturliga dynamiken. Vattnet hj\u00e4lper till att h\u00e5lla undan viss typ av vegetation och ger ocks\u00e5 n\u00e4ringstillf\u00f6rsel. Vissa arter som t.ex. klockgentiana \u00e4r beroende av \u00f6versv\u00e4mning om lokalen inte h\u00e4vdas p\u00e5 annat s\u00e4tt.<\/p> Vid bed\u00f6mning av v\u00e4rdet av att h\u00e5lla mark \u00f6ppen \u00e4r det viktigt att komma ih\u00e5g att \u00e4ven mark med triviala v\u00e4rden potentiellt fyller en viktig funktion genom att den kan fungera som nektar- och pollenk\u00e4lla f\u00f6r insekter vars prim\u00e4ra livsmilj\u00f6 ligger i n\u00e4romr\u00e5det.<\/em><\/p>[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”N\u00e4tverk av livsmilj\u00f6er” tab_id=”1531163177256-28f3068b-13fa”][vc_column_text] F\u00f6r att olika akt\u00f6rer praktiskt ska kunna arbeta med h\u00e4vdade gr\u00e4smarker inom l\u00e4net har en l\u00e4nsspecifik analys genomf\u00f6rts d\u00e4r n\u00e4tverk av\u00a0v\u00e4rdefulla livsmilj\u00f6er f\u00f6r naturtypen identifierats. Metodiken bygger i korthet p\u00e5 att data fr\u00e5n olika k\u00e4llor sammanst\u00e4lls och ges olika vikt beroende p\u00e5 tillf\u00f6rlitlighet och hur h\u00f6ga naturv\u00e4rdena \u00e4r. D\u00e4refter ber\u00e4knas den totala ytan inom en viss s\u00f6kradie.\u00a0<\/p> En karta \u00f6ver n\u00e4tverken finns tillg\u00e4nglig i kartverktyget. Kartan kan utl\u00e4sas som att den som befinner sig inom ett markerat omr\u00e5de alltid har flera livsmilj\u00f6er f\u00f6r naturtypen inom 1 km avst\u00e5nd.\u00a0<\/p> Det finns idag ingen kunskap om den faktiska\u00a0ekologiska funktionaliteten i de utpekade omr\u00e5dena. De ger dock v\u00e4gledning till var naturv\u00e5rdande insatser och riktad h\u00e4nsyn g\u00f6r st\u00f6rst nytta.<\/p>[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”S\u00e4rskilt viktiga arter” tab_id=”1531163243589-00b0acbc-72ef”][vc_column_text] Genom den l\u00e5nga kontinuiteten av boskapssk\u00f6tsel har Kronobergs l\u00e4n en viktig roll i bevarandet av arter knutna till h\u00e4vdade gr\u00e4smarker. Vissa av dessa arter har en begr\u00e4nsad utbredning i landet med viktiga populationer inom l\u00e4net. Kronobergs l\u00e4n kan d\u00e4rmed anses ha ett s\u00e4rskilt ansvar f\u00f6r dessa arter vilket g\u00f6r dem viktiga i arbetet f\u00f6r att bevara den biologiska m\u00e5ngfalden. I urval och prioritering av omr\u00e5den f\u00f6r att st\u00e4rka den gr\u00f6na infrastrukturen b\u00f6r f\u00f6rekomster av dessa arter v\u00e4ga tungt.<\/p> Backm\u00e5ra\u00a0<\/strong>v\u00e4xer fr\u00e4mst p\u00e5 torr, mager naturbetesmark, v\u00e4gkanter, stigar och \u00e5kerholmar, tidigare sannolikt \u00e4ven i torr sl\u00e5ttermark.<\/span><\/p> Blankpannad kal\u00f6gonbroms<\/strong>\u00a0\u00e4r i Sverige fr\u00e4mst k\u00e4nd fr\u00e5n torrare betesmarker<\/span><\/p> Br\u00e4smab\u00e4rfis\u00a0<\/strong>ses oftast p\u00e5 varma fuktiga \u00e4ngar, k\u00e4rr och skogsbryn. livn\u00e4r sig p\u00e5 fr\u00f6na av korsblommiga v\u00e4xter, fr\u00e4mst p\u00e5 sl\u00e4ktet br\u00e4ssma.<\/span><\/p> Klockgentiana\u00a0<\/strong>\u00e4r h\u00e4vdgynnad och v\u00e4xer p\u00e5 fuktig till v\u00e5t mark i fukthedar (t.ex. pors-bl\u00e5t\u00e5telhedar, och klockljunghedar) och fukt\u00e4ngar. Lokalerna ligger ofta vid str\u00e4nder av sj\u00f6ar, g\u00f6lar och vattendrag.<\/span><\/p> Klubbspr\u00f6tad bastardsv\u00e4rmare<\/strong>\u00a0f\u00f6rekommer i nektarrika milj\u00f6er fr\u00e4mst p\u00e5 torra solexponerade, g\u00e4rna kalkhaltiga sandmarker, ibland \u00e4ven i glesa soliga skogsmarker och buskmarker p\u00e5 sandjordar.<\/span><\/p> M\u00f6rk solv\u00e4nda<\/strong>\u00a0v\u00e4xer i og\u00f6dslade, sol\u00f6ppna, torra-friska betesmarker. H\u00e5lls tillbaka av h\u00e5rt bete och utvecklas b\u00e4st vid mindre intensiv h\u00e4vd.<\/span><\/p> Sj\u00f6t\u00e5tel\u00a0<\/strong>v\u00e4xer fr\u00e4mst p\u00e5 l\u00e5nggrunda str\u00e4nder av n\u00e4ringsfattiga sj\u00f6ar, i den zon som \u00e4r \u00f6versv\u00e4mmad vid h\u00f6gvatten.<\/span><\/p> Sl\u00e5ttergubbemal\u00a0<\/strong>\u00e5terfinns i hagmarker, i bredare rika kantzoner och p\u00e5 \u00f6ppna, og\u00f6dslade betesmarker i det \u00e4ldre odlingslandskapet.<\/span><\/p> Smalbladig lung\u00f6rt\u00a0<\/strong>f\u00f6rekommer p\u00e5 torrbackar, \u00e5kerholmar och grus\u00e5sar p\u00e5 kalkrik mark. Den \u00e4r ljuskr\u00e4vande och tillh\u00f6r en mycket artrik torr\u00e4ngsvegetation.<\/span><\/p> Spindel\u00f6rt\u00a0<\/strong>v\u00e4xer p\u00e5 magra, helst sandiga torr\u00e4ngar, gr\u00e4shedar och naturbetesmarker, stundom \u00e4ven p\u00e5 v\u00e4grenar, k\u00f6rv\u00e4gar och j\u00e4rnv\u00e4gsbankar.<\/span><\/p> Spindel\u00f6rtskinnbagge\u00a0<\/strong>lever p\u00e5 torr, mager, och g\u00e4rna sandig mark. Den livn\u00e4r sig enbart p\u00e5 att suga v\u00e4xtsafter fr\u00e5n spindel\u00f6rt.<\/span><\/p> Str\u00e5fingersvamp\u00a0<\/strong>v\u00e4xer i v\u00e4lbetad, mossig gr\u00e4ssv\u00e5l, ofta p\u00e5 kalkrik mark och tillsammans med ett stort antal andra s\u00e4llsynta och hotade \u00e4ngssvampar.<\/span><\/p> F\u00f6rekomster av ovanst\u00e5ende arter p\u00e5 Artportalen visar att arter knutna till torrare blomrika marker har en nordostlig utbredning medan de tv\u00e5 fuktkr\u00e4vande arterna fr\u00e4mst f\u00f6rekommer i v\u00e4ster i anslutning till sj\u00f6arna.<\/p>[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”Hot och p\u00e5verkansfaktorer” tab_id=”1531163268835-299d2cc2-4d90″][vc_column_text] Upph\u00f6rd h\u00e4vd av gr\u00e4smarker som minskar arealen livsmilj\u00f6 \u00e4r det enskilt st\u00f6rsta hotet mot naturtypen. Att h\u00e4vden upph\u00f6r beror b\u00e5de p\u00e5 att jordbruksverksamhet l\u00e4ggs ned och att bete flyttas till mer produktiv mark som ger b\u00e4ttre avkastning. Med ett minskat antal brukare f\u00f6rsvinner ocks\u00e5 mycket av den naturliga variation i fr\u00e5ga om sk\u00f6tsel som gynnat den biologiska m\u00e5ngfalden. De h\u00e4vdade marker som finns kvar i landskapet har ocks\u00e5 tappat m\u00e5nga av de kvalit\u00e9er som \u00e4r viktiga f\u00f6r bevarande av den biologiska m\u00e5ngfalden, till exempel blomrikedom och ytst\u00f6rda markpartier. F\u00f6rlusten av livsmilj\u00f6er p\u00e5verkar ocks\u00e5 s\u00e5v\u00e4l direkt som indirekt m\u00f6jligheten till spridning. Spridningen av t.ex. k\u00e4rlv\u00e4xter kunde f\u00f6rr ske p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt: genom luften, med hj\u00e4lp av betande djur som flyttas mellan betesmarker eller n\u00e4r h\u00f6 flyttas mellan olika platser. I det rationaliserade jordbruket har alla dessa m\u00f6jligheter blivit mer begr\u00e4nsade. Detta g\u00f6r i sin tur att ocks\u00e5 insekter som r\u00f6r sig fr\u00e5n blomv\u00e4xt till blomv\u00e4xt blir mer isolerade.<\/p> Bland \u00f6vriga faktorer som p\u00e5verkar de artrika gr\u00e4smarkerna negativt kan n\u00e4mnas kv\u00e4vetillf\u00f6rsel eller nedfall av kv\u00e4ve och andra n\u00e4rings\u00e4mnen. Kv\u00e4venedfallet per hektar och \u00e5r p\u00e5 vissa naturbetesmarker \u00e4r idag st\u00f6rre \u00e4n vad som i b\u00f6rjan av 1900-talet lades ut som konstg\u00f6dsel p\u00e5 \u00e5kermark av motsvarande storlek, n\u00e5got som har stor p\u00e5verkan p\u00e5 floran. \u00c4ven f\u00f6rsurningen p\u00e5verkar gr\u00e4smarken, d\u00e5 det sura nedfallet minskar f\u00f6rekomsten av kalium, kalcium och magnesium och dessutom l\u00f6ser ut aluminium som d\u00e4rmed blir giftigare.[1]<\/a><\/p> Inom t.ex. Uppvidinge och Lessebo kommun finns flera exempel p\u00e5\u00a0v\u00e4rdefulla n\u00e4tverk\u00a0som kan\u00a0\u00e4r\u00a0s\u00e4rskilt utsatta f\u00f6r fragmentering genom upph\u00f6rt brukande. Eftersom omr\u00e5det kring V\u00e4xj\u00f6 utg\u00f6r en central nod i de v\u00e4rdefulla odlingslandskapsstr\u00e5k som f\u00f6reslagits tidigare och samtidigt \u00e4r utsatt f\u00f6r h\u00f6gt f\u00f6r\u00e4ndringstryck, \u00e4r det s\u00e4rskilt viktigt att gr\u00e4smarkens v\u00e4rden s\u00e4rskilt uppm\u00e4rksammas i samband med exploatering.<\/p>Viktiga strukturer och processer<\/h4>
<\/span><\/p>N\u00e4tverk av livsmilj\u00f6er<\/h4>
S\u00e4rskilt viktiga arter<\/h4>
Hot och p\u00e5verkansfaktorer<\/h4>