{"id":1649,"date":"2018-06-28T07:02:16","date_gmt":"2018-06-28T07:02:16","guid":{"rendered":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/?page_id=1649"},"modified":"2018-07-09T15:40:05","modified_gmt":"2018-07-09T15:40:05","slug":"sa-skapar-vi-gron-infrastruktur-aktorer-inom-skogssektorn","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/gron-infrastruktur-i-kronobergs-lan\/sa-skapar-vi-gron-infrastruktur\/sa-skapar-vi-gron-infrastruktur-aktorer-inom-skogssektorn\/","title":{"rendered":"S\u00e5 skapar vi gr\u00f6n infrastruktur – skogliga akt\u00f6rer"},"content":{"rendered":"[vc_row][vc_column][vc_column_text]\r\n

Skogssektorns roll i arbetet med gr\u00f6n infrastruktur<\/h3>\r\nI Kronobergs l\u00e4n \u00e4r andelen skog mycket h\u00f6g, virkesproduktion \u00e4r en viktig del av ekonomin och antalet skogs\u00e4gare \u00e4r m\u00e5nga. Detta inneb\u00e4r att nyttan av att arbeta\u00a0samordnat med\u00a0biologisk m\u00e5ngfald och ekosystemtj\u00e4nster i en gr\u00f6n infrastruktur \u00e4r stor. I detta avsnitt ges f\u00f6rslag p\u00e5 hur olika skogliga akt\u00f6rer kan bidra till att st\u00e4rka den gr\u00f6na infrastrukturen.
<\/br>\r\n[\/vc_column_text][vc_row_inner][vc_column_inner width=”1\/2″][vc_column_text]\r\n\r\nH\u00e5ll nere viltbetestrycket <\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
En god viltf\u00f6rvaltning som tar h\u00e4nsyn till behovet av framg\u00e5ngsrika tall- och l\u00f6vf\u00f6ryngringar \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra den biologiska kvaliteten i skogslandskapet. Kontroll av \u00e4lg- och r\u00e5djursstammen m\u00e5ste ske i kombination med ett \u00f6kat utbud av foder genom att m\u00e4ngden viltbeg\u00e4rliga tr\u00e4d- och buskar \u00f6kar.<\/div>
\r\n\r\n\u00d6ka best\u00e4llarkompetensen<\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
Att \u00f6ka best\u00e4llarkompetensen \u00e4r en \u00e5tg\u00e4rd som lyfts fram i den Sm\u00e5l\u00e4ndska skogsstrategin och \u00e4r viktig f\u00f6r att n\u00e5 framg\u00e5ng i arbetet med gr\u00f6n infrastruktur. M\u00e5nga skogs\u00e4gare har ett begr\u00e4nsat ekonomiskt intresse i skogen och l\u00e4gger g\u00e4rna stort fokus p\u00e5 att bevara och skapa naturv\u00e4rden, men saknar ibland tillr\u00e4ckliga kunskaper f\u00f6r att i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning styra utformningen av de skogliga tj\u00e4nster som k\u00f6ps. Genom att \u00f6ka kunskapen om naturv\u00e4rden i ett landskapsperspektiv ges best\u00e4llaren st\u00f6rre m\u00f6jlighet att f\u00e5 precis den inriktning p\u00e5 skogen som den \u00f6nskar. <\/div>
\r\n\r\nImplementera m\u00e5lbilder f\u00f6r god milj\u00f6h\u00e4nsyn<\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
En framg\u00e5ngsrik implementering av m\u00e5lbilder f\u00f6r god milj\u00f6h\u00e4nsyn kan bidra till att \u00f6ka skogens biologiska kvalitet och minska barri\u00e4reffekterna hos den produktionsinriktade skogen. De s\u00e4rskilt v\u00e4rdefulla delar av skogen som enligt m\u00e5lbilderna ska visas s\u00e4rskild h\u00e4nsyn bidrar till \u00f6kad tr\u00e4dkontinuitet och st\u00f6rre variation i landskapet. S\u00e4rskilt brynmilj\u00f6er och kantzoner mot vatten kan ha stort v\u00e4rde. Sk\u00f6tsel av gr\u00e4nsmilj\u00f6er mellan skogs- och jordbruksmark lyfts ocks\u00e5 fram som en \u00e5tg\u00e4rd i den sm\u00e5l\u00e4ndska skogsstrategin\u00a0(Sm\u00e5lands skogar f\u00e5r v\u00e4rden att v\u00e4xa – En regional skogsstrategi). Det \u00e4r viktigt att alla skogliga akt\u00f6rer hj\u00e4lps \u00e5t med att n\u00e5 ut med m\u00e5lbilderna.<\/div>\r\n\r\nAnpassa h\u00e4nsyn till landskapets v\u00e4rden\u00a0<\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
Med hj\u00e4lp av de kartunderlag som beskriver den gr\u00f6na infrastrukturen \u00e4r det m\u00f6jligt att i \u00e4nnu st\u00f6rre utstr\u00e4ckning anpassa generell h\u00e4nsyn och frivilliga avs\u00e4ttningar till landskapets v\u00e4rden. En god dialog med certifieringsorganen kan kr\u00e4vas f\u00f6r att utveckla praxis f\u00f6r hur h\u00e4nsynen kan g\u00f6ras mer flexibel.<\/div>
\r\n\r\nUtveckla kant- och brynzoner <\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
Studier som genomf\u00f6rts med hj\u00e4lp av institutionen f\u00f6r sydsvensk skogsvetenskap visar att kantzoner mot vatten och \u00f6ppen mark har stor potential n\u00e4r det g\u00e4ller att \u00f6ka l\u00f6vandelen i landskapet. Volymen l\u00f6v\/ha \u00e4r generellt ungef\u00e4r dubbelt s\u00e5 stor i kantzonerna som i \u00f6vrig skog. N\u00e4r det g\u00e4ller \u00e4dell\u00f6v \u00e4r volymen mycket h\u00f6gre \u00e4n i \u00f6vrig skog med en genomsnittlig grundyta p\u00e5 2,2 m2<\/sup>\/ha j\u00e4mf\u00f6rt med 0,4 m2<\/sup>\/ha i \u00f6vrig skog. En \u00f6kad generell h\u00e4nsyn d\u00e4r kantzoner mot vatten och \u00f6ppen mark undantas fr\u00e5n konventionellt skogsbruk kan d\u00e4rmed vara ett effektivt s\u00e4tt att f\u00e5 till stora \u00f6kningar av andelen \u00e4dell\u00f6v. Kantzoner bidrar samtidigt med flera ekosystemtj\u00e4nster som t.ex. viltfoder\u00a0och\u00a0minskade utsl\u00e4pp av humus\u00e4mnen i vattnet. Genom vissa leverant\u00f6rer av plantmaterial finns m\u00f6jlighet att k\u00f6pa s.k. vilts\u00e4ckar med plantor av viltbeg\u00e4rliga tr\u00e4d och buskar f\u00f6r utplantering i samband med f\u00f6ryngring. Detta koncept har potential att utvecklas och spridas till fler akt\u00f6rer.<\/div>
\r\n\r\nUtveckla impedimenten<\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
Genom att f\u00f6rst\u00e4rka naturv\u00e4rdena p\u00e5 impedimenten kan deras v\u00e4rde f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald i skogslandskapet \u00f6ka. De kan d\u00e5 fungera som klivstenar mellan andra v\u00e4rdefulla skogsomr\u00e5den. En \u00e5tg\u00e4rd som \u00f6kar impedimentens naturv\u00e4rde \u00e4r t.ex. att st\u00f6rre h\u00e4nsynstr\u00e4d i produktiva kantzoner mot impedimentmarken f\u00e5r st\u00e5 kvar som evighetstr\u00e4d. Riktade kunskapsh\u00f6jande insatser r\u00f6rande impedimentens potential som klivsten kan g\u00f6ras inom identifierade n\u00e4tverk av livsmilj\u00f6er f\u00f6r relevanta naturtyper.<\/div>
\r\n\r\nSkapa st\u00f6rre l\u00f6vinblandning <\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
I en stor andel av f\u00f6ryngringarna efter stormarna 2005 och 2007 \u00e4r ingen r\u00f6jning gjord. Detta inneb\u00e4r att det finns ett stort l\u00f6vuppslag att arbeta l\u00e5ngsiktigt med f\u00f6r att \u00f6ka tr\u00e4dslagsvariationen, t.ex. genom att undvika on\u00f6dig underr\u00f6jning vid gallring. Diskussioner med akt\u00f6rer som s\u00e4ljer skogliga tj\u00e4nster kan beh\u00f6va genomf\u00f6ras f\u00f6r att utreda m\u00f6jligheter och hinder f\u00f6r att p\u00e5 detta s\u00e4tt \u00f6ka l\u00f6vinblandningen. I tallskog p\u00e5 magrare mark finns ofta ett ekuppslag som inte tas tillvara eftersom eken v\u00e4xer d\u00e5ligt p\u00e5 dessa marker. Genom att skapa incitament f\u00f6r att bevara detta ekinslag skulle l\u00f6vandelen kunna \u00f6ka betydligt \u00f6ver stora omr\u00e5den.<\/div>
\r\n\r\nAnpassa sk\u00f6tselmetoderna<\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
Anpassade skogssk\u00f6tselmetoder i omr\u00e5den med h\u00f6ga v\u00e4rden f\u00f6r respektive skogstyp har stor potential f\u00f6r att \u00f6ka den biologiska m\u00e5ngfalden. Plockhuggning av \u00e4ldre barrbest\u00e5nd och \u201dgallringsskogsbruk\u201d med kvarl\u00e4mnad tallsk\u00e4rm i tallskogar \u00e4r tv\u00e5 exempel p\u00e5 alternativ till trakthyggesbruket som kan till\u00e4mpas i st\u00f6rre skala. Att skapa f\u00f6rs\u00f6ksprojekt f\u00f6r att implementera ny teknik som m\u00f6jligg\u00f6r olika typer av brukningsmetoder b\u00f6r ocks\u00e5 prioriteras.<\/div>
\r\n\r\nSt\u00e4rk lokal samverkan <\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
Den enskilda mark\u00e4garen har m\u00e5nga g\u00e5nger ett stort intresse f\u00f6r att marken ska vara g\u00e4stv\u00e4nlig f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l m\u00e4nniskor som djur och v\u00e4xter. Detta intresse m\u00e5ste respekteras och uppmuntras och av alla akt\u00f6rer som mark\u00e4garen m\u00f6ter, fr\u00e5n virkesink\u00f6pare till skogsbruksplanl\u00e4ggare och myndighetshandl\u00e4ggare. Samtidigt \u00e4r den enskilda mark\u00e4garens m\u00f6jlighet att g\u00f6ra skillnad begr\u00e4nsad p\u00e5 grund av sm\u00e5skaligheten. Att mindre mark\u00e4gare g\u00e5r ihop f\u00f6r att genomf\u00f6ra naturv\u00e5rds\u00e5tg\u00e4rder p\u00e5 landskapsniv\u00e5 \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en nyckel till att skapa det funktionella landskapet. L\u00e4nsstyrelsen kan uppmuntra s\u00e5dana initiativ genom att t.ex. ordna landskapsvandringar och informationstr\u00e4ffar.<\/div>
\r\n\r\nSatsa p\u00e5 l\u00f6vskogsstr\u00e5k kring sj\u00f6ar<\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
Kring l\u00e4nets sj\u00f6ar finns den h\u00f6gsta andelen l\u00f6vskog s\u00e5v\u00e4l i nutid som historiskt. H\u00e4r finns ocks\u00e5 m\u00e5nga f\u00f6rekomster av hotade arter, varav vissa endast har en regional utbredning. Eftersom strandzonen omfattas av strandskydd \u00e4r dessa omr\u00e5den skyddade mot exploatering. Omr\u00e5det intill sj\u00f6ar har ocks\u00e5 ett gynnsamt mikroklimat. H\u00e4r finns s\u00e5ledes goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att binda samman v\u00e4rdefulla l\u00f6vmilj\u00f6er. Detta skulle, f\u00f6rutom att gynna den biologiska m\u00e5ngfalden, \u00e4ven ha positiva effekter p\u00e5 t.ex. vattenkvalitet och upplevelse- och friluftsv\u00e4rden. S\u00e4rskilt h\u00e4nsyn till l\u00f6vskogens v\u00e4rden beh\u00f6ver tas vid fr\u00e5gor som r\u00f6r strandskyddsdispens. Skogs\u00e4gare och skogliga r\u00e5dgivare kan med f\u00f6rdel\u00a0v\u00e4lja att satsa p\u00e5 l\u00f6vskogsbruk eller \u00e5tminstone s\u00e4rskilt stor l\u00f6vinblandning i n\u00e4rheten av sj\u00f6ar.<\/div>
\r\n\r\nTa vara\u00a0p\u00e5 skogsbilv\u00e4garna\u00a0<\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
L\u00e4ngs skogsbilv\u00e4gar finns\u00a0ofta f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r\u00a0att utveckla s\u00e5v\u00e4l flora-\u00a0som tr\u00e4dv\u00e4rden. Detta kan ske genom s\u00e5 kallad ”all\u00e9huggning” d\u00e4r\u00a0en endast en gles formation av\u00a0l\u00f6vtr\u00e4d till\u00e5ts st\u00e5\u00a0kvar inom en\u00a0sk\u00f6rdararmsl\u00e4ngd fr\u00e5n v\u00e4gen. Om vissa av tr\u00e4den samtidigt skadas i lagom omfattning\u00a0blir de p\u00e5 sikt attraktiva f\u00f6r svampar och insekter.\u00a0V\u00e4gkanterna b\u00f6r sl\u00e5s\u00a0och v\u00e4xtmaterialet samlas\u00a0upp f\u00f6r att skapa goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r flora. All\u00e9huggning gynnar inte bara den biologiska m\u00e5ngfalden utan\u00a0s\u00e4nker ocks\u00e5 underh\u00e5llskostnaderna f\u00f6r v\u00e4gen.<\/div>
\r\n\r\nRestaurera skogar<\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
Genom att p\u00e5skynda den naturliga dynamiken i skogen och d\u00e4rmed skapa fler l\u00e4mpliga substrat kan en skog med m\u00e5ttliga naturv\u00e4rden bli en l\u00e4mplig livsmilj\u00f6. Detta kan ske genom t.ex. ringbarkning, skapande av h\u00f6gstubbar och utplacering av d\u00f6d ved. S\u00e5dan restaurering b\u00f6r ske inom n\u00e4tverk av livsmilj\u00f6er f\u00f6r att arter ska kunna sprida sig till det restaurerade omr\u00e5det. Restaurering kan genomf\u00f6ras av kommuner, enskilda mark\u00e4gare och andra skogliga akt\u00f6rer. Restaurering av skogsmark kan ocks\u00e5 vara ett s\u00e4tt f\u00f6r andra akt\u00f6rer att genomf\u00f6ra ekologisk kompensation.\u00a0Restaurerings\u00e5tg\u00e4rder kan finansieras genom t.ex. NOK\u00c5S-st\u00f6d.<\/div>
\r\n\r\nFrihugg \u00e4dell\u00f6vtr\u00e4d <\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
H\u00e4r och var i landskapet, t.ex. invid v\u00e4gkanter, st\u00e5r ofta \u00e4dla l\u00f6vtr\u00e4d och tr\u00e4ngs med andra tr\u00e4d och buskar. S\u00e5dan konkurrens kan leda till att tr\u00e4den v\u00e4xer mer p\u00e5 h\u00f6jden \u00e4n p\u00e5 bredden, vilket \u00e4r s\u00e4mre ur naturv\u00e5rdssynpunkt. Genom att r\u00f6ja bort (eller br\u00e4nna) kring tr\u00e4det skapas mer solinstr\u00e5lning samtidigt som det f\u00e5r en chans att breda ut sig och bli gr\u00f6vre.<\/div>
\r\n\r\nVar r\u00e4dd om aspar och s\u00e4lgar <\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
Gammal asp och s\u00e4lg \u00e4r v\u00e4rdtr\u00e4d f\u00f6r ett stort antal arter, men har tidigare bek\u00e4mpats s\u00e5 effektivt att de\u00a0kommit att bli\u00a0bristvaror. S\u00e4lgen \u00e4r ocks\u00e5 en viktig nektark\u00e4lla f\u00f6r insekter tidigt p\u00e5 v\u00e5ren, eftersom f\u00e5 andra v\u00e4xter blommar d\u00e5. Att spara dessa tr\u00e4dslag \u00e4r ett effektivt s\u00e4tt att skapa spridningsv\u00e4gar i landskapet.<\/div>
\r\n\r\n\u00d6ka kunskapsutbytet om naturv\u00e5rd i skogen<\/h7> L\u00e4s mer<\/span>
Genom ett st\u00f6rre utbyte av kunskap r\u00f6rande naturv\u00e5rdande insatser i skogen kan fler akt\u00f6rer inspireras till att genomf\u00f6ra \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att st\u00e4rka den gr\u00f6na infrastrukturen. Ett \u00e5rligt \u00e5terkommande evenemang med presentationer av lokala naturv\u00e5rdsprojekt, nationella satsningar och forskning skulle kunna vara en l\u00e4mplig form f\u00f6r s\u00e5dant kunskapsutbyte. En m\u00f6jlig modell \u00e4r att l\u00e4nsstyrelserna i regionen g\u00e5r samman och turas om att h\u00e5lla i ett s\u00e5dant arrangemang.<\/div>[\/vc_column_text][\/vc_column_inner][vc_column_inner width=”1\/2″ css=”.vc_custom_1530800208325{margin-top: 40px !important;}”][vc_single_image image=”2085″][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_column][\/vc_row]\r\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

[vc_row][vc_column][vc_column_text] Skogssektorns roll i arbetet med gr\u00f6n infrastruktur I Kronobergs l\u00e4n \u00e4r andelen skog mycket h\u00f6g, virkesproduktion \u00e4r en viktig del av ekonomin och antalet skogs\u00e4gare \u00e4r m\u00e5nga. Detta inneb\u00e4r att nyttan av att arbeta\u00a0samordnat med\u00a0biologisk m\u00e5ngfald och ekosystemtj\u00e4nster i…<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"parent":1646,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1649","page","type-page","status-publish","hentry","entry","no-media"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1649","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1649"}],"version-history":[{"count":27,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1649\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2296,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1649\/revisions\/2296"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1646"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1649"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}