{"id":1663,"date":"2018-06-28T07:06:42","date_gmt":"2018-06-28T07:06:42","guid":{"rendered":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/?page_id=1663"},"modified":"2018-07-09T14:56:54","modified_gmt":"2018-07-09T14:56:54","slug":"sa-skapar-vi-gron-infrastruktur-lantbrukare-och-markagare","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/gron-infrastruktur-i-kronobergs-lan\/sa-skapar-vi-gron-infrastruktur\/sa-skapar-vi-gron-infrastruktur-lantbrukare-och-markagare\/","title":{"rendered":"S\u00e5 skapar vi gr\u00f6n infrastruktur – lantbrukare och mark\u00e4gare"},"content":{"rendered":"[vc_row][vc_column][vc_column_text]\r\n

<\/h3>\r\n

Lantbrukare och mark\u00e4gare<\/h3>\r\nLantbrukare\u00a0och mark\u00e4gare \u00e4r de som avg\u00f6r framtiden f\u00f6r l\u00e4nets biologiska m\u00e5ngfald och landskapets f\u00f6rm\u00e5ga att leverera ekosystemtj\u00e4nster. Genom styrning, st\u00f6d och information kan myndigheter p\u00e5verka utvecklingen, men det \u00e4r i slut\u00e4ndan den enskilda mark\u00e4garens vilja \u00f6ka den biologiska kvaliteten i landskapet som best\u00e4mmer resultatet.
<\/br>\r\n\r\n[\/vc_column_text][vc_row_inner][vc_column_inner width=”1\/2″][vc_column_text]\r\nSamverka lokalt<\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
Landskapsf\u00f6rvaltning \u00e4r inget man g\u00f6r ensam. Genom att g\u00e5 samman med andra lokala mark\u00e4gare och tillsammans verka f\u00f6r att st\u00e4rka de v\u00e4rden man ser som viktiga f\u00f6r bygden st\u00e4rks inte bara gemenskapen utan ocks\u00e5 kapaciteten. \u00c4r man m\u00e5nga \u00e4r det l\u00e4ttare att t.ex. s\u00f6ka pengar och\u00a0att f\u00e5 r\u00e5d och st\u00f6d fr\u00e5n myndigheter.<\/div>
\r\n\r\nSkaffa kunskap om\u00a0naturv\u00e4rdena p\u00e5 din mark\u00a0<\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
Genom att k\u00e4nna till vilka v\u00e4rdefulla biotoper och arter du har p\u00e5 din mark eller i det omgivande landskapet \u00e4r det l\u00e4ttare att planera f\u00f6r framtiden. De texter och kartmaterial som L\u00e4nsstyrelsen tagit fram inom ramen f\u00f6r arbetet med gr\u00f6n infrastruktur kan f\u00f6rhoppningsvis vara ett st\u00f6d.<\/div>
\r\n\r\nProva alternativ till traditionell djurh\u00e5llning <\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
Det finns exempel i landet d\u00e4r mark\u00e4gare samverkar och h\u00e4gnar in stora betesmarker av olika slag \u00f6ver \u00e4gogr\u00e4nserna f\u00f6r en mer kostnadseffektiv djurh\u00e5llning. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt skapas \u00e4ven biologiskt v\u00e4rdefulla biotoper som t.ex. betad skog. Det f\u00f6rekommer ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ksverksamhet med getter, hjortar, visenter och vildh\u00e4star som alternativ till n\u00f6tkreatur och f\u00e5r, med potential f\u00f6r att bidra till landskapets \u00f6ppeth\u00e5llande. Genom gemensamma projekt som utforskar hur v\u00e4l nya metoder f\u00f6r att h\u00e5lla landskapet \u00f6ppet fungerar i l\u00e4net kan den gr\u00f6na infrastrukturen p\u00e5 sikt st\u00e4rkas i de omr\u00e5den d\u00e4r jordbrukets trend \u00e4r negativ. Tillsammans med t.ex. L\u00e4nsstyrelsen finns det m\u00f6jligheter att s\u00f6ka pengar till f\u00f6rs\u00f6ksprojekt f\u00f6r nya s\u00e4tt s\u00e4tt att h\u00e5lla landskapet \u00f6ppet.<\/div>
\r\n\r\nRestaurera skogar, betesmark, vattenmilj\u00f6er och v\u00e5tmarker\u00a0<\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
Att \u00e5terskapa\u00a0biologisk kvalitet som g\u00e5tt f\u00f6rlorad \u00e4r ofta en l\u00e5ngsam process, men ibland blir man \u00f6verraskad \u00f6ver hur fort det kan g\u00e5. Tillfredsst\u00e4llelsen n\u00e4r\u00a0artrikedomen \u00e5terv\u00e4nder\u00a0\u00e4r\u00a0f\u00f6r m\u00e5nga\u00a0en sv\u00e5rslagen k\u00e4nsla.\r\n\r\nRestaurering av\u00a0gamla \u00e4ngs- och betesmarker inneb\u00e4r t.ex. r\u00f6jning av sly och rivning\u00a0av mossa.\u00a0L\u00e4nsstyrelsen kan hj\u00e4lpa till med information om de m\u00f6jligheter som finns f\u00f6r att f\u00e5 till en restaurering och l\u00e4mplig sk\u00f6tsel.\r\n\r\nI skogliga milj\u00f6er kan den\u00a0naturliga dynamiken i skogen p\u00e5skyndas\u00a0vilket skapar\u00a0fler l\u00e4mpliga substrat. P\u00e5 s\u00e5 vis\u00a0kan en skog med m\u00e5ttliga naturv\u00e4rden snabbare bli en l\u00e4mplig livsmilj\u00f6. Detta kan ske genom t.ex. ringbarkning av tr\u00e4d, skapande av h\u00f6gstubbar och utplacering av d\u00f6d ved.\u00a0En annan typ av restaurering \u00e4r omf\u00f6ring av barrskog till l\u00f6vskog genom att avverka gran och l\u00e5ta underv\u00e4xande\u00a0l\u00f6vtr\u00e4d ta \u00f6ver.\r\n\r\nN\u00e4r det g\u00e4ller\u00a0vattenmilj\u00f6er kan il\u00e4ggning av sten och d\u00f6d ved i rensade vattendrag, eller igenproppning av diken vara s\u00e4tt att \u00e5terst\u00e4lla\u00a0livsmilj\u00f6er.\u00a0Restaurerings\u00e5tg\u00e4rder kan finansieras genom t.ex. LONA- och\u00a0LOVA-bidrag eller NOK\u00c5S-st\u00f6d.\r\n\r\nRestaurering b\u00f6r ske inom och mellan n\u00e4tverk av livsmilj\u00f6er f\u00f6r att arter ska kunna sprida sig till det restaurerade omr\u00e5det\u00a0och s\u00e5 att\u00a0konnektiviteten inom och mellan n\u00e4tverken st\u00e4rks. Restaurering kan ocks\u00e5 vara ett s\u00e4tt f\u00f6r andra akt\u00f6rer att genomf\u00f6ra ekologisk kompensation. <\/div>
\r\n\r\nSt\u00e4ll krav vid ink\u00f6p av skogliga tj\u00e4nster <\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
Idag \u00e4r det vanligt att den som \u00e4ger skog k\u00f6per in olika typer av skogliga tj\u00e4nster. Men det \u00e4r fortfarande m\u00f6jligt f\u00f6r den som \u00e4ger marken att\u00a0best\u00e4mma precis vilken inriktning f\u00f6rvaltningen ska ha. Vill man ha l\u00f6vskog ist\u00e4llet f\u00f6r barrskog eller ta\u00a0st\u00f6rre naturv\u00e5rdsh\u00e4nsyn \u00e4n vad Skogsv\u00e5rdslagen och\u00a0certifieringsreglerna\u00a0anger s\u00e5 kan man\u00a0avtala det med\u00a0f\u00f6rvaltaren.<\/div>
\r\n\r\nSkapa st\u00f6rre l\u00f6vinblandning i barrskogen <\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
I en stor andel av f\u00f6ryngringarna efter stormarna 2005 och 2007 \u00e4r ingen r\u00f6jning gjord. Detta inneb\u00e4r att det finns ett stort l\u00f6vuppslag att arbeta l\u00e5ngsiktigt med f\u00f6r att \u00f6ka tr\u00e4dslagsvariationen, t.ex. genom att undvika on\u00f6dig underr\u00f6jning vid gallring.\u00a0I tallskog p\u00e5 magrare mark finns ofta ett ekuppslag som inte tas tillvara eftersom eken v\u00e4xer d\u00e5ligt p\u00e5 dessa marker. Genom att bevara s\u00e5dant ekinslag skulle l\u00f6vandelen kunna \u00f6ka betydligt \u00f6ver stora omr\u00e5den i l\u00e4net.<\/div>
\r\n\r\nFrihugg \u00e4dell\u00f6vtr\u00e4d <\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
H\u00e4r och var i landskapet, t.ex. invid v\u00e4gkanter, st\u00e5r ofta \u00e4dla l\u00f6vtr\u00e4d och tr\u00e4ngs med andra tr\u00e4d och buskar. S\u00e5dan konkurrens kan leda till att tr\u00e4den v\u00e4xer mer p\u00e5 h\u00f6jden \u00e4n p\u00e5 bredden, vilket \u00e4r s\u00e4mre ur naturv\u00e5rdssynpunkt. Genom att r\u00f6ja bort (eller br\u00e4nna) kring tr\u00e4det skapas mer solinstr\u00e5lning samtidigt som det f\u00e5r en chans att breda ut sig och bli gr\u00f6vre.<\/div>
\r\n\r\nVar r\u00e4dd om aspar och s\u00e4lgar <\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
Gammal asp och s\u00e4lg \u00e4r v\u00e4rdtr\u00e4d f\u00f6r ett stort antal arter, men har tidigare bek\u00e4mpats s\u00e5 effektivt att de\u00a0kommit att bli\u00a0bristvaror. S\u00e4lgen \u00e4r ocks\u00e5 en viktig nektark\u00e4lla f\u00f6r insekter tidigt p\u00e5 v\u00e5ren, eftersom f\u00e5 andra v\u00e4xter blommar d\u00e5. Att spara dessa tr\u00e4dslag \u00e4r ett effektivt s\u00e4tt att skapa spridningsv\u00e4gar i landskapet.<\/div>
\r\n\r\nAnpassa skogliga sk\u00f6tselmetoder <\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
Anpassade skogssk\u00f6tselmetoder i omr\u00e5den med h\u00f6ga v\u00e4rden f\u00f6r respektive skogstyp har stor potential f\u00f6r att \u00f6ka den biologiska m\u00e5ngfalden. Plockhuggning av \u00e4ldre barrbest\u00e5nd och \u201dgallringsskogsbruk\u201d med kvarl\u00e4mnad tallsk\u00e4rm i tallskogar \u00e4r tv\u00e5 exempel p\u00e5 alternativ till trakthyggesbruket som kan till\u00e4mpas i st\u00f6rre skala. Tillsammans med t.ex. L\u00e4nsstyrelsen och\/eller Skogsstyrelsen finns det m\u00f6jligheter att s\u00f6ka pengar till f\u00f6rs\u00f6ksprojekt f\u00f6r att implementera ny teknik som m\u00f6jligg\u00f6r olika typer av brukningsmetoder.<\/div>
\r\n\r\nUtveckla kant- och brynzoner <\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
Studier som genomf\u00f6rts med hj\u00e4lp av institutionen f\u00f6r sydsvensk skogsvetenskap visar att kantzoner mot vatten och \u00f6ppen mark har stor potential n\u00e4r det g\u00e4ller att \u00f6ka l\u00f6vandelen i landskapet. Volymen l\u00f6v\/ha \u00e4r generellt ungef\u00e4r dubbelt s\u00e5 stor i kantzonerna som i \u00f6vrig skog. N\u00e4r det g\u00e4ller \u00e4dell\u00f6v \u00e4r volymen mycket h\u00f6gre \u00e4n i \u00f6vrig skog med en genomsnittlig grundyta p\u00e5 2,2 m2<\/sup>\/ha j\u00e4mf\u00f6rt med 0,4 m2<\/sup>\/ha i \u00f6vrig skog. En \u00f6kad generell h\u00e4nsyn d\u00e4r kantzoner mot vatten och \u00f6ppen mark undantas fr\u00e5n konventionellt skogsbruk kan d\u00e4rmed vara ett effektivt s\u00e4tt att f\u00e5 till stora \u00f6kningar av andelen \u00e4dell\u00f6v. Kantzoner bidrar samtidigt med flera ekosystemtj\u00e4nster som t.ex. viltfoder och minskade utsl\u00e4pp av humus\u00e4mnen i vattnet. Genom vissa leverant\u00f6rer av plantmaterial finns m\u00f6jlighet att k\u00f6pa s.k. vilts\u00e4ckar med plantor av viltbeg\u00e4rliga tr\u00e4d och buskar f\u00f6r utplantering i samband med f\u00f6ryngring. <\/div>
\r\n\r\nAnpassa skoglig h\u00e4nsyn till landskapets v\u00e4rden<\/h7>L\u00e4s mer<\/span>
Med hj\u00e4lp av de kartunderlag som beskriver den gr\u00f6na infrastrukturen \u00e4r det m\u00f6jligt att i \u00e4nnu st\u00f6rre utstr\u00e4ckning anpassa generell h\u00e4nsyn och frivilliga avs\u00e4ttningar till landskapets v\u00e4rden.<\/div>[\/vc_column_text][\/vc_column_inner][vc_column_inner width=”1\/2″][vc_single_image image=”2078″ css=”.vc_custom_1530799933233{margin-top: 40px !important;}”][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_column][\/vc_row]","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

[vc_row][vc_column][vc_column_text] Lantbrukare och mark\u00e4gare Lantbrukare\u00a0och mark\u00e4gare \u00e4r de som avg\u00f6r framtiden f\u00f6r l\u00e4nets biologiska m\u00e5ngfald och landskapets f\u00f6rm\u00e5ga att leverera ekosystemtj\u00e4nster. Genom styrning, st\u00f6d och information kan myndigheter p\u00e5verka utvecklingen, men det \u00e4r i slut\u00e4ndan den enskilda mark\u00e4garens vilja \u00f6ka…<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"parent":1646,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1663","page","type-page","status-publish","hentry","entry","no-media"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1663","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1663"}],"version-history":[{"count":30,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1663\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2261,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1663\/revisions\/2261"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1646"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1663"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}