{"id":1851,"date":"2018-07-02T14:47:49","date_gmt":"2018-07-02T14:47:49","guid":{"rendered":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/?page_id=1851"},"modified":"2018-09-19T20:34:44","modified_gmt":"2018-09-19T20:34:44","slug":"overgripande-utmaningar-for-gron-infrastruktur-i-regionen","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/gron-infrastruktur-i-kronobergs-lan\/overgripande-utmaningar-for-gron-infrastruktur-i-regionen\/","title":{"rendered":"\u00d6vergripande utmaningar f\u00f6r gr\u00f6n infrastruktur i regionen"},"content":{"rendered":"[vc_row][vc_column][vc_column_text]

\u00d6vergripande utmaningar f\u00f6r gr\u00f6n infrastruktur i regionen<\/h2>[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_tour active_section=”1″ el_class=”tour”][vc_tta_section title=”Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar” tab_id=”1531238155322-b7e179d4-7637″][vc_column_text] <\/span><\/p>

Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar<\/h4>

SMHI:s klimatf\u00f6r\u00e4ndringsscenarior visar p\u00e5 en generell \u00f6kning av antalet dagar med l\u00e5g markfuktighet och som en naturlig f\u00f6ljd av detta \u00e4ven en \u00f6kning av antalet dagar med marktorka. Detta kommer att f\u00e5 stora konsekvenser f\u00f6r leveransen av ekosystemtj\u00e4nster kopplade till jord- och skogsbruk. I synnerhet virkesproduktionen med sin l\u00e5nga omst\u00e4llningstid kommer att bli lidande genom valet att plantera den uttorkningsk\u00e4nsliga granen p\u00e5 det som \u00e4r eller kommer att bli tallmark. Med torkan \u00f6kar risken f\u00f6r storskaliga angrepp av sjukdomar och insekter p\u00e5 granbest\u00e5nden, vilket \u00e4ven kan drabba n\u00e4rliggande tallbest\u00e5nd.<\/p>

Samtidigt kommer risken f\u00f6r kraftiga skyfall att \u00f6ka, med \u00f6versv\u00e4mningar som f\u00f6ljd. De stora riskerna f\u00f6r inkomstbortfall riskerar att g\u00f6ra s\u00e5 att allt f\u00e4rre lantbrukare v\u00e4ljer att forts\u00e4tta med sin verksamhet, vilket f\u00e5r stora konsekvenser f\u00f6r landskapet.<\/p>

<\/span>[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”Brist p\u00e5 kunskapsutbyte” tab_id=”1530695271036-fb283ea8-4e5c”][vc_column_text]

<\/h4>

Kunskapsutbyte i en sm\u00e5skalig \u00e4garstruktur<\/h4>

De naturgivna f\u00f6ruts\u00e4ttningarna har tillsammans med den historiska karakt\u00e4ren av periferiskt gr\u00e4nsland bidragit till att Kronobergs l\u00e4n har en sm\u00e5skalig struktur n\u00e4r det g\u00e4ller \u00e4gandet och brukandet av marken. Detta har varit en av faktorerna som format det variationsrika landskapet med m\u00e5nga biologiskt viktiga \u00f6verg\u00e5ngsmilj\u00f6er. I en samh\u00e4llsstruktur som bygger p\u00e5 l\u00e5gintensivt brukande \u00e4r sm\u00e5skaligheten och den d\u00e4rtill h\u00f6rande variationen en gynnsam faktor f\u00f6r naturv\u00e4rdena. Det sm\u00e5skaliga \u00e4gandet kan ocks\u00e5 t\u00e4nkas fungera som en broms mot strukturella f\u00f6r\u00e4ndringar vilket motverkar storskaliga omdaningar av landskapet. Men n\u00e4r det g\u00e4ller att m\u00f6ta negativa processer som f\u00f6rt\u00e4tning av skogar och igenv\u00e4xning av det \u00f6ppna landskapet, \u00f6verg\u00e5r \u00e4garstrukturen till att bli en utmaning eftersom det \u00e4r sv\u00e5rt och resurskr\u00e4vande att n\u00e5 ut till med kunskap och information till ett stort antal mark\u00e4gare. Att allt fler v\u00e4ljer att arrendera ut mark eller k\u00f6pa in skogliga tj\u00e4nster riskerar att f\u00f6rst\u00e4rka denna utmaning. Dels skapas fler led i kommunikationen, dels finns det en risk att n\u00e5got av \u00e4garens intresse f\u00f6r marken och naturen tappas bort i relationen till externa akt\u00f6rer som utg\u00e5r fr\u00e5n ett och samma skogssk\u00f6tselparadigm. Att st\u00e4rka best\u00e4llarkompetensen hos mark\u00e4gare s\u00e5 att dessa ges st\u00f6rre m\u00f6jlighet att prioritera mellan olika v\u00e4rden \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ett viktigt arbete f\u00f6r t.ex. L\u00e4nsstyrelsen och Skogsstyrelsen.<\/p>

 <\/p>

 <\/p>[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”Fragmentering” tab_id=”1530695271036-0bf2433b-8802″][vc_column_text]

<\/h4>

Sm\u00e5, isolerade v\u00e4rdek\u00e4rnor<\/h4>

En annan utmaning, som dock h\u00e4nger ihop med den f\u00f6rstn\u00e4mnda, \u00e4r att v\u00e4rdek\u00e4rnor i l\u00e4net generellt sett \u00e4r sm\u00e5 och fragmenterade. Detta inneb\u00e4r att det finns begr\u00e4nsade m\u00f6jligheter att genom formellt skydd skapa st\u00f6rre sammanh\u00e4ngande landskapsavsnitt. Eftersom det samtidigt sker en \u201dgranifiering\u201d av l\u00e4net, som isolerar v\u00e4rdek\u00e4rnor fr\u00e5n varandra, inneb\u00e4r detta att f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r l\u00e5ngsiktigt livskraftiga populationer inom omr\u00e5den med h\u00f6ga naturv\u00e4rden generellt sett blir mycket d\u00e5liga. Detta g\u00e4ller allts\u00e5 \u00e4ven v\u00e4rdek\u00e4rnor i odlingslandskapet.<\/p>

 <\/p>

 <\/p>[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”Minskad variation” tab_id=”1530695419349-f85f37e8-c8b7″][vc_column_text]

<\/h4>

Ett mer ensartat och uppdelat landskap<\/h4>

Det kanske fr\u00e4msta hotet mot den gr\u00f6na infrastrukturen i l\u00e4net \u00e4r en allt tydligare uppdelning av markanv\u00e4ndningen. D\u00e4r skogen och odlingslandskapet f\u00f6rr var mer integrerade genom att skogen anv\u00e4ndes som betesmark, \u00e4r uppdelningen idag mer skarp. Skogsmarkens syfte att producera virke har blivit allt mer i fokus under 1900-talet vilket lett till att \u00f6ppna skogar med h\u00f6gt l\u00f6vinslag ersatts med mer slutna granbest\u00e5nd.<\/p>

Under senare delen av 1900-talet har jordbruksverksamhet koncentrerats till de centrala delarna av l\u00e4net medan mycket \u00f6ppen mark i \u00f6vriga delar av l\u00e4net omvandlas till skog. Det finns tydliga indikationer p\u00e5 att denna trend forts\u00e4tter, samtidigt som den biologiska kvaliteten p\u00e5 de respektive markslagen minskar.<\/p>

 <\/p>

 <\/p>[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”Intressekonflikter i strandzonen” tab_id=”1530695555849-b4e045a1-9291″][vc_column_text]

<\/h4>

De attraktiva strandmilj\u00f6erna<\/h4>

Kronobergs l\u00e4n \u00e4r sj\u00f6rikt och str\u00e4nderna utg\u00f6r ofta viktiga livsmilj\u00f6er i form av t.ex. tidvis \u00f6versv\u00e4mmade skogar och gr\u00e4smarker. Kring sj\u00f6arna har det ocks\u00e5 historiskt funnits mer l\u00f6vskog \u00e4n i \u00f6vriga landskapet och rester av denna utg\u00f6r idag ofta mycket v\u00e4rdefulla skogsomr\u00e5den. Strandn\u00e4ra milj\u00f6er \u00e4r dock ocks\u00e5 attraktiva f\u00f6r exploatering vilket inneb\u00e4r att en intressekonflikt uppst\u00e5r mellan \u00f6nskan om attraktiva boenden behovet av att bibeh\u00e5lla sammanh\u00e4ngande n\u00e4tverk av natur. Inf\u00f6r planer p\u00e5 exploatering av strandn\u00e4ra omr\u00e5den \u00e4r det mycket viktigt att g\u00f6ra en gedigen analys av landskapets ekologiska sammanhang.<\/p>

 <\/p>

 <\/p>[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][\/vc_tta_tour][\/vc_column][\/vc_row]","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

[vc_row][vc_column][vc_column_text]\u00d6vergripande utmaningar f\u00f6r gr\u00f6n infrastruktur i regionen[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_tour active_section=”1″ el_class=”tour”][vc_tta_section title=”Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar” tab_id=”1531238155322-b7e179d4-7637″][vc_column_text] Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarSMHI:s klimatf\u00f6r\u00e4ndringsscenarior visar p\u00e5 en generell \u00f6kning av antalet dagar med l\u00e5g markfuktighet och som en naturlig f\u00f6ljd av detta \u00e4ven en \u00f6kning av antalet dagar med marktorka. Detta…<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"parent":1491,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1851","page","type-page","status-publish","hentry","entry","no-media"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1851","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1851"}],"version-history":[{"count":12,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1851\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2587,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1851\/revisions\/2587"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1491"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1851"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}