Vattenlevande arter p\u00e5verkas mer direkt av det omgivande mediet \u00e4n landlevande arter. Vattenkvaliteten \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en viktig faktor f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden. Utsl\u00e4pp av gifter ger en uppenbar negativ p\u00e5verkan, men \u00e4ven tillf\u00f6rsel av n\u00e4rings\u00e4mnen och transport av slam och sediment kan ge negativa konsekvenser f\u00f6r arter genom att livsmilj\u00f6n i vattnet p\u00e5verkas f\u00f6r olika arter. S\u00e5dana utsl\u00e4pp kommer fr\u00e5n b\u00e5de jord- och skogsbruk.<\/p>\r\n
F\u00f6rsurning \u00e4r fr\u00e4mst en effekt av luftburet nedfall av svavel och kv\u00e4ve via atmosf\u00e4ren och \u00e4r fortfarande ett av l\u00e4nets st\u00f6rsta milj\u00f6problem. Kalkning av sj\u00f6ar och vattendrag kommer d\u00e4rf\u00f6r att beh\u00f6vas m\u00e5nga \u00e5r fram\u00f6ver i de k\u00e4nsligaste omr\u00e5dena. F\u00f6rsurningen p\u00e5verkar t.ex. fiskars m\u00f6jlighet till reproduktion vilket i sin tur p\u00e5verkar fisksammans\u00e4ttningen och sj\u00f6ns ekosystem i sin helhet<\/p>\r\n
Sedan slutet av 1990-talet har nedfallet av svavel till l\u00e4nets skogar minskat med ca 75\u00a0%. Kv\u00e4venedfallet under samma period har d\u00e4remot inte f\u00f6r\u00e4ndrats n\u00e4mnv\u00e4rt utan ligger kvar p\u00e5 en relativt h\u00f6g niv\u00e5. \u00c4ven skogsbruket har en f\u00f6rsurande effekt p\u00e5 mark och vatten. F\u00f6r Kronobergs l\u00e4n har skogsbrukets bidrag ber\u00e4knats till mellan 40 och 70 % (IVL Rapport B 2040). De kvarvarande f\u00f6rsurningsproblemen i sj\u00f6ar och vattendrag kan s\u00e5ledes f\u00f6rklaras av fortsatt h\u00f6gt kv\u00e4venedfall, historiskt (och nuvarande) nedfall av svavel samt skogsbrukets uttag av buffrande \u00e4mnen ur skogsmarken. Enligt ber\u00e4kningar (MAGIC-2012) \u00e4r 56 % av sj\u00f6arna i Kronobergs l\u00e4n antropogent f\u00f6rsurade (SLU Rapport 2012:5).<\/p>\r\n
SLU har ber\u00e4knat sannolikheten f\u00f6r att en sj\u00f6 \u00e4r f\u00f6rsurad i olika delar av Sverige (Rapport 2016:17). Som framg\u00e5r av kartbilden (figur 17), vilken h\u00e4mtats ur n\u00e4mnda rapport, \u00e4r sannolikheten st\u00f6rre \u00e4n 50 % i \u00f6verv\u00e4gande delen av Kronobergs l\u00e4n. Endast i norra l\u00e4net fr\u00e5n mitten och \u00f6sterut \u00e4r sannolikheten mindre \u00e4n 50 % f\u00f6r att en given sj\u00f6 \u00e4r f\u00f6rsurad.<\/p>\r\n
Utsl\u00e4pp av humus d.v.s. ofullst\u00e4ndigt nedbrutna v\u00e4xt- och djurdelar kan minska siktdjupet, vilket kan v\u00e5lla problem f\u00f6r m\u00e5nga fiskarters f\u00f6dos\u00f6k. Ansamling av slam och dy p\u00e5verkar musslornas m\u00f6jlighet att filtrera vattnet. En \u00f6kad n\u00e4ringsbelastning fr\u00e5n jordbruket p\u00e5verkar v\u00e4xtplanktonsamh\u00e4llet och kan ge upphov till s.k. algblomning med syrefattiga bottnar som f\u00f6ljd. Giftiga \u00e4mnen kan l\u00e4cka ut fr\u00e5n industrier och urbana milj\u00f6er. Ansamling av slam fr\u00e5n urbana milj\u00f6er och jordbruket kan ge upphov till en internbelastning av n\u00e4rings\u00e4mnen i sj\u00f6ar, en belastning som byggts upp under l\u00e5ng tid tillbaka. Internbelastning inneb\u00e4r att fosfor (P) som finns upplagrad i bottensediment frig\u00f6rs till vattnet och bidrar till att \u00f6verg\u00f6dningsproblemen f\u00f6rst\u00e4rks\u00a0.<\/p>\r\n[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”Igenv\u00e4xning” tab_id=”1531159252033-6123ad67-3918″][vc_column_text]\r\n
Igenv\u00e4xning av v\u00e5tmarker \u00e4r en naturlig process som sker mycket l\u00e5ngsamt, men processen har p\u00e5skyndats av m\u00e4nskliga aktiviteter bl.a. genom kv\u00e4venedfall fr\u00e5n atmosf\u00e4ren, \u00e4ndrad marksk\u00f6tsel, utdikning av v\u00e5tmarker och s\u00e4nkta sj\u00f6ar. I \u00e4ldre tider anv\u00e4ndes v\u00e5tmarker utmed sj\u00f6ar och vattendrag f\u00f6r sl\u00e5tter och bete, \u00e4ven k\u00e4rrpartier i myrar bidrog med vinterfoder \u00e5t djuren och t.o.m. mossar nyttjades som betesmark torra \u00e5r med foderbrist. H\u00e4vd genom sl\u00e5tter och bete h\u00f6ll v\u00e5tmarkerna \u00f6ppna. Idag har dessa v\u00e5tmarker inte l\u00e4ngre n\u00e5gon betydelse f\u00f6r jordbruket utan har \u00f6vergivits, allteftersom jordbruket har moderniserats och djurantalet har minskat.<\/p>\r\n
Skogsbrukets effektivisering har lett till att m\u00e5nga v\u00e5tmarker har dikats ut f\u00f6r att producera virke, n\u00e5got som ofta inte gett s\u00e5 bra resultat. Detta har dock inneburit att v\u00e4ldigt m\u00e5nga myrar har p\u00e5verkats kraftigt hydrologiskt, k\u00e4rren har dikats ut och mosseplanen har f\u00f6rlorat sin vattenh\u00e5llande f\u00f6rm\u00e5ga eftersom diken som str\u00e4cker sig kors och tv\u00e4rs i myrarna snabbt transporterar bort vattnet vidare ut i vattendrag och sj\u00f6ar. Sj\u00f6s\u00e4nkningar har inte bara p\u00e5verkat sj\u00f6ar och vattendrag utan \u00e4ven uppstr\u00f6ms liggande v\u00e5tmarker som dr\u00e4nerats p\u00e5 vatten.<\/p>\r\n
Tillsammans har detta resulterat i en kraftig igenv\u00e4xning av v\u00e5tmarker som tidigare varit \u00f6ppna. Detta \u00e4r en accelererande process, allteftersom tr\u00e4d och buskar f\u00e5r fotf\u00e4ste ute p\u00e5 g\u00f6r v\u00e4xternas r\u00f6tter att syre transporteras ner i torven och den b\u00f6rjar brytas ner, detta ser man tydligt utefter diken i torvmarker d\u00e4r markniv\u00e5n \u00e4r l\u00e4gre. Det \u00e4r viktigt att vi kan fylla p\u00e5 v\u00e5ra myrar med vatten igen s\u00e5 att den vegetation som bildar torven d.v.s. vitmossor av olika slag kan b\u00f6rja trivas och v\u00e4xa till igen, detta kan endast ske genom \u00e5terst\u00e4llning och restaurering.<\/p>\r\n
V\u00e5tmarker utmed sj\u00f6ar och vattendrag beh\u00f6ver \u00f6versv\u00e4mmas \u00e5rligen om de inte ska v\u00e4xa igen. Naturliga fluktuationer i vattenst\u00e5ndet g\u00f6r att dessa sv\u00e4mplan bibeh\u00e5lls \u00f6ppna och kan forts\u00e4tta vara viktiga h\u00e4ckningslokaler f\u00f6r f\u00e5glar med en rik tillg\u00e5ng p\u00e5 insekter och groddjur och med en vegetation som gynnas av \u00f6versv\u00e4mning. P\u00e5 grund av r\u00e4tade vattendrag med vallar, s\u00e4nkta sj\u00f6ar, vandringshinder m.m. \u00e4r m\u00e5nga av dessa v\u00e5tmarker inte l\u00e4ngre fungerande med \u00e5rlig \u00e5terkommande \u00f6versv\u00e4mning, detta leder till att de v\u00e4xer igen\u00a0.<\/p>\r\n[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”Dikning, r\u00e4tning och rensning” tab_id=”1531159365419-f3a47a55-ed43″][vc_column_text]\r\n
Utdikning av v\u00e5tmarker har kraftigt minskat arealen livsmilj\u00f6 f\u00f6r v\u00e5tmarkslevande arter genom att andelen \u00f6ppen v\u00e5tmark minskat till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r skog p\u00e5 bl\u00f6t mark. Dessutom har dikning och r\u00e4tning av naturliga b\u00e4ckar bidragit till att vattnet transporteras ut i sj\u00f6arna mycket snabbare. Landskapets f\u00f6rm\u00e5ga att magasinera vatten och fylla p\u00e5 grundvattenf\u00f6r\u00e5det har minskat vilket har varit tydligt under de senaste \u00e5ren med l\u00e5nga perioder av torka.<\/p>\r\n
Genom att naturliga b\u00e4ck- och \u00e5milj\u00f6er r\u00e4tats och stenar och d\u00f6d ved plockats bort har vattnets processer f\u00f6r\u00e4ndrats och de viktigaste strukturerna f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald har plockats bort fr\u00e5n vattendraget. Den variation och syretillf\u00f6rsel som finns i naturliga b\u00e4ckar och \u00e5ar med str\u00f6mmande str\u00e4ckor, kvillomr\u00e5den (flera parallella vattendragsstr\u00e4ckor), samt steniga, grusiga och sandiga bottnar, \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att de ska fungera som livsmilj\u00f6 f\u00f6r m\u00e5nga vattenlevande organismer. Detsamma g\u00e4ller f\u00f6r meandrande vattendrag med omv\u00e4xlande smalare grundare partier och lugnflytande partier med djuph\u00e5lor och korvsj\u00f6ar.<\/p>\r\n
<\/span><\/p>\r\n[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”Vandringshinder” tab_id=”1531159479090-8304def1-68b5″][vc_column_text]\r\n I l\u00e4net finns det sammanlagt cirka 200 k\u00e4nda dammar och kraftverk och ungef\u00e4r lika m\u00e5nga k\u00e4nda vandringshinder som p\u00e5verkar arternas m\u00f6jlighet r\u00f6relse och spridning i landskapet. M\u00e5nga vandringshinder \u00e4r \u00e4nnu inte k\u00e4nda. Det kan r\u00f6ra sig om allt ifr\u00e5n gamla kvarnar och s\u00e5gar som inte l\u00e4ngre \u00e4r i drift till v\u00e4gtrummor och jordvallar m.m. som utg\u00f6r barri\u00e4rer f\u00f6r spridning av arter. M\u00e5nga vandringshinder \u00e4r definitiva, d.v.s. om\u00f6jliga att passera, medan andra \u00e4r partiella, d.v.s. att endast en mindre m\u00e4ngd fisk hittar den r\u00e4tta v\u00e4gen medan andra f\u00e5r ge upp. Ju fler partiella vandringshinder det finns i ett vattendrag desto mindre blir sannolikheten att fisk och andra organismer ska kunna f\u00f6rflytta sig i vattendraget. Livet i vattnet kan \u00e4ven riskera att sl\u00e5s ut om regleringar g\u00f6r att vattenfl\u00f6den stryps och vattendragsstr\u00e4ckor blir torrlagda.<\/p>\r\n Alla fiskar vandrar i olika utstr\u00e4ckning. Fiskvandring \u00e4r n\u00e5got som riktats allt st\u00f6rre uppm\u00e4rksamhet under senare \u00e5r, bland annat vid utformning av vandringsv\u00e4gar f\u00f6rbi kraftverk och dammar. Drivkrafterna bakom fiskvandring \u00e4r i huvudsak f\u00f6dos\u00f6k, reproduktion och s\u00f6kande efter mer gynnsamma livsmilj\u00f6er. Vid unders\u00f6kningar av fiskv\u00e4gar har man funnit att 32 av v\u00e5ra s\u00f6tvattensarter vandrar. Arter som \u00e5l, lax och \u00f6ring \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nda l\u00e5ngvandrare och alla tre \u00e4r beroende av vandring f\u00f6r att fullborda sin livscykel. M\u00e5nga fiskarter, ibland \u00e4ven typiska insj\u00f6fiskar som g\u00e4dda och abborre, vandrar mellan vattendrag. Vandringshindren minskar antalet m\u00f6jliga fortplantningsmilj\u00f6er och isolerar populationen. Vandringshinder p\u00e5verkar inte bara fisk utan \u00e4ven andra vattenlevande organismer s\u00e5som musslor och bottenfauna.<\/p>\r\n Borttagande av vandringshinder och milj\u00f6anpassning av kraftverk och dammar \u00e4r viktiga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra spridning av arter inom vattendrag och mellan olika vattendrag och sj\u00f6ar. Det finns m\u00e5nga olika varianter p\u00e5 hur man kan hj\u00e4lpa olika arter att ta sig f\u00f6rbi vandringshinder. Utformningen av milj\u00f6anpassningen beror i h\u00f6g grad p\u00e5 hur det ser ut p\u00e5 den specifika platsen. F\u00f6r att uppn\u00e5 god effekt b\u00f6r lutning och vattenhastighet h\u00e5llas l\u00e5g och fl\u00f6det h\u00f6gt s\u00e5 att alla f\u00f6rekommande arter kan passera. Placeringen b\u00f6r vara s\u00e5 n\u00e4ra huvudfl\u00f6det som m\u00f6jligt, eftersom fisken f\u00f6ljer det starkaste fl\u00f6det. Det \u00e4r \u00e4ven mycket viktigt att nedstr\u00f6msvandringen fungerar vilket kan kr\u00e4va en annan l\u00f6sning, ut\u00f6ver den f\u00f6r uppvandring.<\/p>\r\n <\/span><\/p>\r\n[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”\u00d6verslamning av bottnar” tab_id=”1531159563060-5018f096-8415″][vc_column_text]\r\n Sandiga och grusiga bottnar \u00e4r viktiga f\u00f6r m\u00e5nga fiskarters reproduktion, och \u00e4r \u00e4ven viktiga livsmilj\u00f6er f\u00f6r musslor och bottenfauna. Vid avverkningar eller dikesrensningar \u00f6kar utfl\u00f6det av humus\u00e4mnen och slam, vilket f\u00e5r till f\u00f6ljd att bottnarna blir \u00f6vert\u00e4ckta med dy och oanv\u00e4ndbara f\u00f6r fisken. Slam kan transporteras m\u00e5nga kilometer fr\u00e5n en dikesrensning och ju djupare och rakare ett dike \u00e4r desto l\u00e4ngre nedstr\u00f6ms sker transporten. \u00c4ven sediment d.v.s. finkornig sand och grus kan spolas iv\u00e4g fr\u00e5n reproduktionsplatser till nedstr\u00f6ms liggande vattenomr\u00e5den. Sedimenttransporter kan ge upphov till fysiska och morfologiska f\u00f6r\u00e4ndringar av vattendrag\u00a0.<\/p>\r\n Ett s\u00e4tt att undvika dessa problem med dikesrensning \u00e4r att anl\u00e4gga ekologiskt funktionella skyddszoner utmed sj\u00f6ar och vattendrag i vilka humus, slam och sediment kan f\u00e5ngas upp, samt undvika att rensa den sista str\u00e4ckan av diket och l\u00e5ta mark omr\u00e5det n\u00e4rmast mynningen \u00f6versilas ist\u00e4llet. Denna \u00e5tg\u00e4rd g\u00f6r att slam och humus\u00e4mnen samt sediment stoppas upp och hindras fr\u00e5n att rinna ut i vattendraget eller sj\u00f6n.<\/p>\r\n[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”Klimatf\u00f6r\u00e4ndring” tab_id=”1531159659198-622a9d32-cd64″][vc_column_text]\r\n Vatten \u00e4r livsviktigt f\u00f6r allt levande och d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver vi\u00a0anpassa v\u00e5rt nyttjande efter tillg\u00e5ngen och\u00a0s\u00e4kra att \u00e4ven kommande generationer f\u00e5r tillg\u00e5ng till vatten av god kvalitet. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna inneb\u00e4r att\u00a0samh\u00e4llet m\u00e5ste kunna hantera l\u00e5nga perioder av torka s\u00e5v\u00e4l som h\u00f6ga fl\u00f6destoppar. L\u00e5ngvarig m\u00e4nsklig p\u00e5verkan p\u00e5 sj\u00f6ar och vattendrag har lett till att landskapets vattenmagasinerande f\u00f6rm\u00e5ga har g\u00e5tt f\u00f6rlorad genom att v\u00e5tmarker har dikats ut och vattendrag har r\u00e4tats och f\u00f6rdjupats. \u00c5tg\u00e4rder f\u00f6r att bibeh\u00e5lla vattnet i landskapet beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r ske, liksom\u00a0f\u00f6r att kunna hantera h\u00f6ga fl\u00f6den i samband med l\u00e5nga regnperioder. Exempel p\u00e5 s\u00e5dana \u00e5tg\u00e4rder \u00e4r \u00e5terst\u00e4llning av vattendrag och intilliggande sv\u00e4mplan s\u00e5 att\u00a0de kan magasinera \u00f6verskottsvatten samt restaurering av v\u00e5tmarker f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla f\u00f6rm\u00e5gan att\u00a0kunna hantera h\u00f6ga fl\u00f6den.<\/p>\r\n S\u00e5dana\u00a0\u00e5tg\u00e4rder ger dessutom positiva effekter p\u00e5 biologisk m\u00e5ngfald och m\u00e5nga andra ekosystemtj\u00e4nster. Kartunderlagen framtagna i arbetet med handlingsplanen f\u00f6r gr\u00f6n infrastruktur\u00a0ger v\u00e4gledning till var det \u00e4r\u00a0l\u00e4mpligt att genomf\u00f6ra dessa n\u00f6dv\u00e4ndiga \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\r\n[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][\/vc_tta_tour][\/vc_column][\/vc_row]\r\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" [vc_row][vc_column][vc_column_text] Hot, p\u00e5verkan och hinder f\u00f6r vattnets och v\u00e5tmarkernas v\u00e4rden [\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_tour active_section=”1″ css=”.vc_custom_1531161848982{border-bottom-width: 50px !important;}” el_class=”tour”][vc_tta_section title=”Vattenkvalitet” tab_id=”1531159252033-e13fd4c2-e362″][vc_column_text] Vattenkvalitet Vattenlevande arter p\u00e5verkas mer direkt av det omgivande mediet \u00e4n landlevande arter. Vattenkvaliteten \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en viktig faktor f\u00f6r den biologiska…<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"parent":1578,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-2366","page","type-page","status-publish","hentry","entry","no-media"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2366","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2366"}],"version-history":[{"count":12,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2366\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2387,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2366\/revisions\/2387"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1578"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2366"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Vandringshinder<\/h4>\r\n
\u00d6verslamning av bottnar<\/h4>\r\n
Klimatf\u00f6r\u00e4ndring<\/h4>\r\n