Myr \u00e4r ett samlingsbegrepp som innefattar b\u00e5de \u00f6ppna och tr\u00e4dbevuxna mossar och k\u00e4rr. En mosse tillf\u00f6rs endast vatten fr\u00e5n nederb\u00f6rden eftersom den ligger h\u00f6gre \u00e4n omgivande mark. I en mosse domineras markvegetationen av olika typer av vitmossor. En mosse kan ha djupa torvlager som byggts upp under 1000 tals \u00e5r. I torven r\u00e5der syrefattiga f\u00f6rh\u00e5llanden vilket \u00e4r orsaken till att v\u00e4xtmaterialet inte bryts ner utan omvandlas till torv. Ett k\u00e4rr ligger l\u00e4gre i terr\u00e4ngen och f\u00e5r ta emot vatten b\u00e5de fr\u00e5n nederb\u00f6rd och omgivande mark. Detta g\u00f6r att vegetationen i k\u00e4rren blir rikare och mer n\u00e4ringskr\u00e4vande med andra v\u00e4xtarter s\u00e5som gr\u00e4s- och starr-arter, vattenkl\u00f6ver myrlilja, orchid\u00e9er och med andra typer av vitmossor som \u00e4r specifika f\u00f6r k\u00e4rr. K\u00e4rr kan i sin tur delas in i rikk\u00e4rr och fattigk\u00e4rr beroende p\u00e5 n\u00e4ringstillg\u00e5ngen medan mossar alltid \u00e4r n\u00e4ringsfattiga. I Kronobergs l\u00e4n har vi endast ett litet rikk\u00e4rr bel\u00e4get i Uppvidinge kommun, detta \u00e4r ett k\u00e4rr som bildats runt ett antal k\u00e4llor. \u00d6vriga k\u00e4rr i l\u00e4net \u00e4r av den n\u00e4ringsfattiga typen.<\/p>\r\n
Den mest typiska v\u00e5tmarken i l\u00e4net \u00e4r st\u00f6rre myrkomplex med h\u00f6gmossar, k\u00e4rr, randskog med tall, samt skogbevuxna fastmarks\u00f6ar. Tillsammans bildar dessa naturtyper en v\u00e5tmarksmosaik.<\/p>\r\n
Denna naturtypsbeskrivning med tillh\u00f6rande analys av n\u00e4tverk av v\u00e4rdefulla livsmilj\u00f6er har s\u00e4rskilt fokus p\u00e5\u00a0mossar och k\u00e4rr som inte \u00e4r tr\u00e4dbevuxna.<\/p>\r\n\r\n[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”Viktiga strukturer och processer” tab_id=”1531163111960-32599098-5820″][vc_column_text]\r\n
\u00d6ppna\u00a0mossar och k\u00e4rr\u00a0har ofta en\u00a0viktig funktion\u00a0som rastplatser f\u00f6r f\u00e5glar och\u00a0nyttjas\u00a0\u00e4ven av\u00a0viltet f\u00f6r f\u00f6dos\u00f6k. I kantzonerna mot den \u00f6ppna v\u00e5tmarker finns ofta sp\u00e4rrgreniga tr\u00e4d som fyller en viktig funktion som botr\u00e4d \u00e5t f\u00e5glar.<\/p>\r\n
V\u00e4xter och djur i v\u00e5tmarkerna har anpassats till de \u00e5terkommande st\u00f6rningar som vattenst\u00e5ndsvariationen inneb\u00e4r. Historiskt finns det indikationer p\u00e5 att \u00e5terkommande l\u00e5gintensiva br\u00e4nder ocks\u00e5 har pr\u00e4glat v\u00e5tmarkerna genom att motverka igenv\u00e4xning. M\u00e4nniskan har ocks\u00e5 pr\u00e4glat v\u00e5tmarkerna genom att nyttja dessa f\u00f6r sl\u00e5tter och bete under l\u00e5nga tider.<\/p>\r\n[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”N\u00e4tverk av livsmilj\u00f6er” tab_id=”1531163177256-28f3068b-13fa”][vc_column_text]
F\u00f6r att olika akt\u00f6rer praktiskt ska kunna arbeta med ljus\u00f6ppna \u00e4dell\u00f6vsmilj\u00f6er inom l\u00e4net har en l\u00e4nsspecifik analys genomf\u00f6rts d\u00e4r n\u00e4tverk av\u00a0v\u00e4rdefulla livsmilj\u00f6er f\u00f6r naturtypen identifierats. Metodiken bygger i korthet p\u00e5 att data fr\u00e5n olika k\u00e4llor sammanst\u00e4lls och ges olika vikt beroende p\u00e5 tillf\u00f6rlitlighet och hur h\u00f6ga naturv\u00e4rdena \u00e4r. D\u00e4refter ber\u00e4knas den totala ytan inom en viss s\u00f6kradie.<\/p>
En karta \u00f6ver n\u00e4tverken finns tillg\u00e4nglig i kartverktyget. Kartan kan utl\u00e4sas som att den som befinner sig inom ett markerat omr\u00e5de alltid har flera livsmilj\u00f6er f\u00f6r naturtypen inom 1 km avst\u00e5nd.\u00a0<\/p>
\r\n<\/p>
Det finns idag ingen kunskap om den faktiska\u00a0ekologiska funktionaliteten i de utpekade omr\u00e5dena. De ger dock v\u00e4gledning till var naturv\u00e5rdande insatser och riktad h\u00e4nsyn g\u00f6r st\u00f6rst nytta.<\/p>[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”Hot och p\u00e5verkansfaktorer” tab_id=”1531163268835-299d2cc2-4d90″][vc_column_text]\r\n
\r\nIdag \u00e4r det mycket ovanligt med nydikning av v\u00e5tmarker men befintliga ingrepp och rensning av diken p\u00e5verkar alltj\u00e4mt hydrologin vilket ger konsekvenser p\u00e5 de naturliga processerna, s\u00e5som torvbildning respektive -nedbrytning. Det st\u00f6rsta hotet \u00e4r den f\u00f6r\u00e4ndrade hydrologin som i sin tur leder till igenv\u00e4xning och nedbrytning av torvlagret. Det atmosf\u00e4riska nedfallet av kv\u00e4ve \u00e4r en annan stor orsak till igenv\u00e4xningen tillsammans med det faktum att m\u00e5nga sj\u00f6ar \u00e4r s\u00e4nkta i Kronobergs l\u00e4n vilket leder till att hydrologin f\u00f6r\u00e4ndrats i intilliggande v\u00e5tmarker som dr\u00e4neras p\u00e5 vatten och v\u00e4xer igen. Skogsbruk i och runt en v\u00e5tmark kan inneb\u00e4ra en negativ p\u00e5verkan d\u00e5 det kan p\u00e5verka hydrologin ytterligare t.ex. genom rensning av befintliga diken, markberedning, plantering, anl\u00e4ggning av skogsbilv\u00e4gar. Skogsbruket kan \u00e4ven p\u00e5verka vattnets kvalitet genom \u00f6kad f\u00f6rsurning eller \u00f6kad tillf\u00f6rsel av n\u00e4rings\u00e4mnen.<\/p>\r\n
I \u00f6vrigt kan all typ av verksamhet som p\u00e5verkar vattnets kemiska status utg\u00f6ra en negativ p\u00e5verkan p\u00e5 v\u00e5tmarken. Det kan r\u00f6ra sig om t.ex. anl\u00e4ggning av skogsbilv\u00e4gar, exploatering, spridning av aska eller g\u00f6dnings\u00e4mnen o.s.v.
<\/span><\/p>\r\n