Drygt 10 procent av l\u00e4nets yta utg\u00f6rs av vatten. Det finns ca 1200 sj\u00f6ar som \u00e4r st\u00f6rre ett hektar. Den typiska sj\u00f6n i Kronobergs l\u00e4n \u00e4r grund och dess vatten n\u00e4ringsfattigt och f\u00f6rh\u00e5llandevis surt.<\/p>\r\n
Enligt den svenska tolkningen av Natura 2000-naturtyper kan l\u00e4nets sj\u00f6ar delas in i tre olika typer som \u00e4r relativt j\u00e4mnt f\u00f6rdelade \u00f6ver l\u00e4net.<\/p>\r\n
Oligotrofa sj\u00f6ar<\/strong> \u00e4r naturligt n\u00e4ringsfattiga. N\u00e5gra f\u00e5 av dessa i l\u00e4net \u00e4r k\u00e4llsj\u00f6ar med klart vatten, medan de flesta \u00e4r hum\u00f6sa med brunare vatten.<\/p>\r\n Oligo-mesotrofa sj\u00f6ar<\/strong> \u00e4r n\u00e4ringsfattiga eller svagt n\u00e4ringsrika sj\u00f6ar med flacka str\u00e4nder och grunda bottnar. I dessa sj\u00f6ar utg\u00f6rs vattenvegetationen ofta av l\u00e5gvuxen kortskotts\u00advegetation. Dessa sj\u00f6ar pr\u00e4glas ofta av stora vattenst\u00e5ndsvariationer som skapar breda sv\u00e4mplan d\u00e4r \u00e5rlig \u00f6versv\u00e4mning \u00e4r en viktig st\u00f6rning bl.a. f\u00f6r att den l\u00e5gvuxna vattenvegetationen ska trivas.<\/p>\r\n Dysotrofa sj\u00f6ar och sm\u00e5vatten<\/strong> \u00e4r den tredje typen, dessa \u00e4r relativt n\u00e4ringsfattiga med vatten som \u00e4r brunf\u00e4rgat av torv eller humus\u00e4mnen och med ett naturligt l\u00e5gt pH. Hit h\u00f6r \u00e4ven sedan l\u00e4nge s\u00e4nkta eller d\u00e4mda sj\u00f6ar som uppr\u00e4tth\u00e5ller naturliga vattenst\u00e5nds-fluktuationer med naturlig s\u00e4songsvariation. Exempel p\u00e5 detta \u00e4r Sk\u00e4rlen som \u00e4r en ovanligt klar och djup sj\u00f6 bel\u00e4gen i h\u00f6glandet inom V\u00e4xj\u00f6 kommun. I Kronobergs l\u00e4n finns det miltals med b\u00e4ckar och \u00e5ar. Ett vattendrags utseende kan variera eftersom det styrs av den storskaliga geomorfologin runt vattendraget. Enligt den svenska tolkningen av Natura 2000 naturtyper h\u00f6r l\u00e4nets b\u00e4ckar och \u00e5ar till naturtypen \u201dMindre vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor\u201d som kan delas upp i tv\u00e5 undertyper. Den ena undertypen \u00e4r den steniga typen som utg\u00f6rs av naturliga vattendrag rika p\u00e5 sten med karakt\u00e4ristisk mossvegetation. I dessa vattendrag finns det ofta str\u00f6mmande str\u00e4ckor och vattendragen \u00e4r ofta ganska sm\u00e5 och smala. B\u00e4ckf\u00e5ran kan ofta dela upp sig i flera rinnv\u00e4gar och bildar d\u00e5 s\u00e5 kallade kvillomr\u00e5den d\u00e4r vattnet rinner p\u00e5 bred front.<\/p>\r\n Den andra undertypen med flytbladsvegetation utg\u00f6rs av hela eller delar av vattendrag i jordbrukslandskap eller andra flacka delar av avrinningsomr\u00e5det. Dessa vattendrag \u00e4r oftast mer eller mindre lugnflytande och relativt \u00f6ppna och solbelysta. De har ofta ett relativt n\u00e4ringsrikt sediment och meandrar sig fram i landskapet.<\/p>\r\n <\/p>\r\n[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”Viktiga strukturer och processer” tab_id=”1531163111960-32599098-5820″][vc_column_text] M\u00e5nga arter har behov av olika typer av vattenmilj\u00f6er f\u00f6r lek, uppv\u00e4xt och f\u00f6dos\u00f6k. Men \u00e4ven \u00e4ven terrestra arter s\u00e5som insekter, groddjur, fladderm\u00f6ss, utter och f\u00e5glar \u00e4r beroende av vatten f\u00f6r f\u00f6dos\u00f6k, reproduktion m.m. Vattenmilj\u00f6erna m\u00e5ste h\u00e5lla viss kvalitet f\u00f6r att kunna fungera som en del av ekosystemet. Detta inneb\u00e4r dels att sj\u00e4lva vattenkvaliteten m\u00e5ste vara tillr\u00e4ckligt h\u00f6g, dels att vattenmilj\u00f6n har naturliga strukturer och processer som skapar den variation av livsmilj\u00f6er som beh\u00f6vs.<\/p>\r\n I sj\u00f6ar \u00e4r den viktigaste processen naturliga vattenst\u00e5ndsvariationer vattenst\u00e5nd som skapar st\u00f6rningsdynamik i strandzoner genom tillf\u00e4lliga \u00f6versv\u00e4mningar som tillf\u00f6r n\u00e4ring och h\u00e5ller undan vegetation vilket bidrar till att artrikedomen bibeh\u00e5lls. M\u00e5nga v\u00e4xter b\u00e5de istrandzonen och i vattnet \u00e4r beroende av st\u00f6rning t.ex. \u00f6versv\u00e4mning, regelbunden ishyvling m.m. f\u00f6r att de ska kunna konkurrera med andra mer dominanta arter som tar \u00f6ver om st\u00f6rningen uteblir. Exempel p\u00e5 s\u00e5dana arter \u00e4r klockgentiana, strandpryl, braxengr\u00e4s och annan anuell vegetation och kortskottsvegetation. Dessa v\u00e4xter har i sin tur betydelse f\u00f6r specifika insekter och skapar livsmilj\u00f6er f\u00f6r fisk och andra vattenlevande djur.<\/p>\r\n Det \u00e4r viktigt att den hydrologiska regimen \u00e4r naturliknande \u00e4ven i reglerade sj\u00f6ar och vattendrag. Det finns behov av att anpassa regleringarna s\u00e5 de uppfyller de grundl\u00e4ggande krav som v\u00e4xt- och djurlivet har.<\/p>\r\n I ett naturligt vattendrag finns m\u00e5nga strukturer som bidrar till att skapa h\u00f6ga naturv\u00e4rden. D\u00e4r lutningen \u00e4r tillr\u00e4ckligt stor \u00f6kar vattnets hastighet och str\u00f6mpartier uppst\u00e5r som syres\u00e4tter vattnet. Vattnet f\u00f6r d\u00e5 med sig finkornigt material och bottnarna blir steniga. I lugnare partier blir bottnarna sandiga eller grusiga vilket \u00e4r viktigt f\u00f6r bland annat \u00f6ringens lek. Str\u00e4ckor som pr\u00e4glas av erosion respektive sedimentation (meandring) skapar blottlagd jord och strandbrinkar. Kvillomr\u00e5den d\u00e4r vattnet tillf\u00e4lligt delar p\u00e5 sig i mindre r\u00e4nnilar och sedan g\u00e5r ihop \u00e4r en annan viktig struktur. I b\u00e5de sj\u00f6ar och vattendrag utg\u00f6r ocks\u00e5 d\u00f6d ved en mycket viktig struktur som fungerar som med skydd, f\u00f6da och livsmilj\u00f6 f\u00f6r t.ex. insekter.<\/p>\r\n Sv\u00e4mplanen utg\u00f6r en viktig del av vattendraget. I r\u00e4tade och f\u00f6rdupade vattendrag har sv\u00e4mplanen oftast f\u00f6rlorat sin viktiga funktion och \u00f6versv\u00e4mmas inte l\u00e4ngre, vallar hindrar ofta vattnet att sv\u00e4mma \u00f6ver i sidled. Detta f\u00e5r stora konsekvenser f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden men \u00e4ven f\u00f6r den vattenh\u00e5llande f\u00f6rm\u00e5gan i landskapet.<\/p>\r\n Vattenmilj\u00f6er som har en naturlig karakt\u00e4r beh\u00f6ver dessutom vara tillg\u00e4ngliga vilket inneb\u00e4r att det inte f\u00e5r finnas barri\u00e4rer som hindrar arterna fr\u00e5n att ta sig dit. Det \u00e4r naturligtvis meningsl\u00f6st att \u00e5terst\u00e4lla en lekmilj\u00f6 till vilken fisken inte har m\u00f6jlighet att ta sig.<\/p>\r\n[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”F\u00f6rdelning av naturv\u00e4rden” tab_id=”1531163177256-28f3068b-13fa”][vc_column_text] \r\nI Kronobergs l\u00e4n har det inte genomf\u00f6rts n\u00e5gon inventering av limniska nyckelbiotoper. En biotopkartering av vattendrag har p\u00e5b\u00f6rjats men t\u00e4cker \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge endast ett begr\u00e4nsat antal vattenomr\u00e5den. Annan kunskap finns genom kalkeffektuppf\u00f6ljning och de provfisken och kemiska uppf\u00f6ljningar som g\u00f6rs inom ramen f\u00f6r detta arbete. Ytterligare en k\u00e4lla till kunskap \u00e4r den samordnade recepientkontrollen som \u00e4r en egenkontroll som samordnas av ber\u00f6rda verksamhetsut\u00f6vare inom de olika huvudavrinningsomr\u00e5dena.<\/p> P\u00e5 grund av\u00a0kunskapsbristen p\u00e5 detaljniv\u00e5\u00a0\u00e4r det sv\u00e5rt att ge n\u00e5gon helt\u00e4ckande bild av var det finns naturliga vattenmilj\u00f6er med h\u00f6ga naturv\u00e4rden. Genom att \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6ra\u00a0den k\u00e4nda kunskapen om\u00a0naturliga vattenmilj\u00f6er med\u00a0bevarade strukturer, samt hur f\u00f6rekomsten av arter knutna till vatten f\u00f6rdelar sig \u00f6ver l\u00e4net kan man dock f\u00e5 en bild av var v\u00e4rdefulla vattenomr\u00e5den finns. Detta har varit en av utg\u00e5ngspunkterna f\u00f6r att identifiera v\u00e4rdetrakter i vatten i Kronobergs l\u00e4n. Bilden grundar sig p\u00e5 den kunskap vi har idag (GIS-underlag, artdatabaser, expertdata m.m.) och utesluter inte att det i l\u00e4net finns andra viktiga omr\u00e5den med h\u00f6ga naturv\u00e4rden kopplade till vatten. Arbetet beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r forts\u00e4tta och utvecklas i framtiden.<\/p>\r\n[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”S\u00e4rskilt viktiga arter” tab_id=”1531163243589-00b0acbc-72ef”][vc_column_text] F\u00f6r arter d\u00e4r Kronobergs l\u00e4n ing\u00e5r som en viktig del i utbredningsomr\u00e5det, antingen rent geografiskt eller d\u00e4rf\u00f6r att det i l\u00e4net finns betydelsefulla lokaler, kan l\u00e4net anses ha ett s\u00e4rskilt ansvar. Exempel p\u00e5 s\u00e5dana arter \u00e4r:<\/p>\r\n Utter<\/strong> s\u00f6ker sig till milj\u00f6er som erbjuder riklig tillg\u00e5ng p\u00e5 l\u00e4ttf\u00e5ngad f\u00f6da \u00e5ret runt och som har tillg\u00e5ng till platser d\u00e4r den kan vila ost\u00f6rt, f\u00f6da upp ungar etc. I Sydsverige finns idag uttern f\u00f6retr\u00e4desvis i eutrofa vatten med god tillg\u00e5ng p\u00e5 fisk eller andra bytesdjur. Det ska \u00e4ven finnas anslutande vattendrag som ger m\u00f6jlighet till l\u00e4ttf\u00e5ngad f\u00f6da under vintern om sj\u00f6arna blir islagda. Se f\u00f6rekomster i l\u00e4net (\u00f6ppnas i ny flik).<\/a><\/p>\r\n Mal<\/strong> uppeh\u00e5ller sig i l\u00e5ngsamt rinnande eller stillast\u00e5ende vatten, g\u00e4rna i st\u00f6rre, slingrande floder d\u00e4r erosionen gr\u00e4vt ut strandbrinken s\u00e5 att ett \u00f6verh\u00e4ng bildats. Honan bygger ett bo i vegetationen p\u00e5 grunt vatten, g\u00e4rna vid nedh\u00e4ngande tr\u00e4dr\u00f6tter.\u00a0Se f\u00f6rekomster i l\u00e4net (\u00f6ppnas i ny flik).<\/a>\r\n<\/p>\r\n Flodkr\u00e4fta <\/strong>\u00e4r en helt och h\u00e5llet s\u00f6tvattenslevande art som lever p\u00e5 botten av sj\u00f6ar och vattendrag. Bottensubstratet ska vara fast och inte h\u00e5lla f\u00f6r mycket vegetation. I branta strandbrinkar gr\u00e4ver arten g\u00e4rna djupa h\u00e5lor. Se f\u00f6rekomster i l\u00e4net (\u00f6ppnas i ny flik).<\/a><\/p>\r\n Tjockskalig m\u00e5larmussla <\/strong>f\u00f6rekommer fr\u00e4mst i rinnande vatten, i huvudsak p\u00e5 sand- och grusbotten. Livn\u00e4r sig genom att filtrera vatten och \u00e4r d\u00e4rmed k\u00e4nslig f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4mring av vattenkvaliteten. Se f\u00f6rekomster i l\u00e4net (\u00f6ppnas i ny flik).<\/a><\/p>\r\n Stensimpa<\/strong> \u00e4r en s\u00f6tvattensfisk som ocks\u00e5 f\u00f6rekommer i br\u00e4ckt vatten. Den f\u00f6redrar svalt, str\u00f6mmande vatten \u00f6ver steniga bottnar och sj\u00f6arnas br\u00e4nningszoner ned till en meters djup. Se f\u00f6rekomster i l\u00e4net (\u00f6ppnas i ny flik).<\/a><\/p>\r\n Skaftslamkrypa <\/strong>v\u00e4xer p\u00e5 str\u00e4nder och grunda bottna av n\u00e4ringsfattiga sj\u00f6ar och sm\u00e5vatten. Bottnarna skall helst best\u00e5 av finkorniga jordar utan tjocka dylager. Se f\u00f6rekomster i l\u00e4net (\u00f6ppnas i ny flik).<\/a><\/p>\r\n Strandjordtunga <\/strong>f\u00f6rekommer p\u00e5 flacka, grusiga eller sandiga str\u00e4nder vid n\u00e4ringsfattiga sj\u00f6ar med fluktuerande vattenst\u00e5nd, d\u00e4r den yttre strandzonen l\u00e5ngvarigt exponeras vid l\u00e5gvatten. Se f\u00f6rekomster i l\u00e4net (\u00f6ppnas i ny flik).<\/a><\/p>\r\n H\u00e5rklomossa <\/strong>v\u00e4xer p\u00e5 stenblock, tr\u00e4dbaser och basen av buskar (ofta gr\u00e5vide) utmed str\u00e4nder till sj\u00f6ar och l\u00e5ngsamt rinnande vattendrag. Arten \u00e4r knuten till den zonen som \u00f6versv\u00e4mmas och dr\u00e4nks i princip varje \u00e5r och den v\u00e4xer bara vid str\u00e4nder med ganska stor vattenst\u00e5ndsamplitud Substraten skall helst vara n\u00e5got skuggade. Se f\u00f6rekomster i l\u00e4net (\u00f6ppnas i ny flik).<\/a><\/p>\r\n[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”Hot och p\u00e5verkansfaktorer” tab_id=”1531163268835-299d2cc2-4d90″][vc_column_text]\r\n
<\/span><\/p>\r\n<\/h4>\r\n
Viktiga strukturer och processer<\/h4>\r\n
<\/h4>\r\n
F\u00f6rdelning av naturv\u00e4rden<\/h4>\r\n
<\/h4>\r\n
S\u00e4rskilt viktiga arter i l\u00e4net<\/h4>\r\n
Hot och p\u00e5verkansfaktorer<\/h4>\r\n