\u00d6kningen av andelen gran \u00e4r ur naturv\u00e5rdssynpunkt problematisk av flera sk\u00e4l. M\u00e5nga g\u00e5nger planteras gran p\u00e5 mark d\u00e4r den egentligen inte har de b\u00e4sta f\u00f6ruts\u00e4ttningarna. Detta sker p\u00e5 bekostnad av tall och l\u00f6v, och de arter som \u00e4r beroende av dessa tr\u00e4dslag. En annan negativ aspekt \u00e4r att det leder till att skogarna blir t\u00e4tare, och d\u00e5 \u00e4ven t\u00e4tare \u00e4n vad de flesta naturskogar \u00e4r naturligt. Skogarna i s\u00f6dra Sverige har historiskt sett varit betade (utmarksbete) i stor utstr\u00e4ckning och d\u00e4rmed varit glesare, vilket danat en artsammans\u00e4ttning som gynnas av ljus och v\u00e4rme. \u00c4nnu l\u00e4ngre tillbaka f\u00f6rekom st\u00f6rningar i skogen i form av t.ex. naturliga br\u00e4nder och det fanns fler vilda betande d\u00e4ggdjur t.ex. uroxe vilket ocks\u00e5 resulterade i ljusare och mer variationsrika skogar. En av anledningarna till \u00f6kningen av andelen gran \u00e4r de t\u00e4ta kl\u00f6vviltstammarna som tillsammans med bristen p\u00e5 foder inneburit ett h\u00e5rt betestryck p\u00e5 tallplantor och unga l\u00f6vtr\u00e4d p\u00e5 senare \u00e5r.<\/p>
Det s\u00e4tt som granskogar ofta sk\u00f6ts inneb\u00e4r dessutom att skogen blir t\u00e4t och sv\u00e5rgenomtr\u00e4nglig. Under l\u00e5ng tid \u00e4r f\u00e4ltskiktet mycket fattigt p\u00e5 grund av bristen p\u00e5 solljus. Detta skapar barri\u00e4rer som minskar spridningsm\u00f6jligheterna f\u00f6r de flesta organismer. T\u00e4ta skogar minskar ocks\u00e5 f\u00f6rekomsten av bl\u00e5b\u00e4r som \u00e4r en mycket viktig f\u00f6dok\u00e4lla f\u00e5r m\u00e5nga arter, bland annat tj\u00e4der.<\/p>\r\n[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”L\u00e5g andel \u00e4dell\u00f6vf\u00f6ryngring” tab_id=”1531213810713-b39d587d-f585″][vc_column_text]
Den mycket l\u00e5ga andelen \u00e4dell\u00f6vsf\u00f6ryngring i Kronobergs l\u00e4n sker uteslutande p\u00e5 f\u00f6re detta jordbruksmark. P\u00e5 mark som tidigare varit barrskog sker ingen f\u00f6ryngring med \u00e4dell\u00f6v. Detta kan dels ha sin bakgrund i de restriktioner som finns n\u00e4r det g\u00e4ller produktion av \u00e4dell\u00f6v men ocks\u00e5 p\u00e5 det h\u00f6ga betestrycket som g\u00f6r det sv\u00e5rt att f\u00e5 upp plantor. Betestrycket g\u00f6r ocks\u00e5 att l\u00f6vf\u00f6ryngring generellt f\u00f6rsv\u00e5ras och att inblandningen med l\u00f6v i produktionsskogar blir f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e5g.<\/p>[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”Brist p\u00e5 riktigt gammal skog” tab_id=”1531214630408-a4ce06f2-9025″][vc_column_text]
Skogliga naturv\u00e4rden \u00e4r starkt relaterat till skogens \u00e5lder eftersom gynnsamma substrat i form av ved (s\u00e5v\u00e4l levande som d\u00f6d) och bark inte b\u00f6rjar utvecklas f\u00f6rr\u00e4n l\u00e5ngt upp i skogens vuxna \u00e5lder. Att det i Kronobergs l\u00e4n endast finns ca 1,7 % av den \u00e4ldsta \u00e5ldersklassen i Riksskogstaxeringen (120 \u00e5r och upp\u00e5t), trots att s\u00e5 mycket av l\u00e4net \u00e4r t\u00e4ckt av skog visar att det finns en kraftig brist p\u00e5 dessa riktigt gamla skogliga milj\u00f6er. De omr\u00e5den med riktigt gammal skog som finns \u00e4r framf\u00f6rallt bel\u00e4gna inom skyddade omr\u00e5den. F\u00f6r att det ska finnas ett landskapsm\u00e4ssigt samband mellan dessa kr\u00e4vs att den omgivande skogen h\u00e5ller viss biologisk kvalitet. St\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar i skogens \u00e5ldersstruktur, t.ex. \u00f6kad lik\u00e5ldrighet, inneb\u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en \u00f6kad risk f\u00f6r isolering av de artrika skogarna.<\/p>[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”Brist p\u00e5 d\u00f6d ved” tab_id=”1531214696492-77acc724-581b”][vc_column_text]
En stor m\u00e4ngd organismer \u00e4r beroende av d\u00f6d ved i olika nedbrytningsstadier och av olika tr\u00e4dslag f\u00f6r f\u00f6da, boplats, skydd och som konstruktionsmaterial. Andelen d\u00f6d ved i produktionsskogen har mer \u00e4n f\u00f6rdubblats sedan mitten av 1990-talet och uppg\u00e5r till i genomsnitt 6 procent av det totala virkesf\u00f6rr\u00e5det. I en naturskog \u00e4r andelen d\u00f6d ved dock ungef\u00e4r 25 – 40 procent av virkesf\u00f6rr\u00e5det. F\u00f6r att \u00f6ka produktionsskogens f\u00f6rm\u00e5ga att uppr\u00e4tth\u00e5lla biologisk m\u00e5ngfald p\u00e5 landskapsniv\u00e5 finns det d\u00e4rmed sk\u00e4l att inom strategiskt viktiga omr\u00e5den \u00f6ka andelen d\u00f6d ved ytterligare.<\/p>[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar” tab_id=”1538164534844-4f509084-9aa0″][vc_column_text]
\r\nDe f\u00f6rv\u00e4ntade klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna p\u00e5verkar skogen p\u00e5 flera s\u00e4tt. Ett varmare klimat f\u00f6rl\u00e4nger vegetationsperioden och \u00f6kar skogens volymtillv\u00e4xt. Det varmare klimatet skapar ocks\u00e5 b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r \u00e4dla l\u00f6vtr\u00e4dslag som ek, bok och lind. Eftersom SMHI:s klimatf\u00f6r\u00e4ndringsscenarior visar att r\u00e5dande nederb\u00f6rdsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6rst\u00e4rks genom klimatf\u00f6r\u00e4ndringen kommer torr mark att bli \u00e4nnu torrare och tv\u00e4rtom. Planteringen av gran p\u00e5 suboptimal mark inneb\u00e4r d\u00e4rmed att risken f\u00f6r att granen v\u00e4xer d\u00e5ligt och drabbas av svamp- och insektsangrepp \u00f6kar. \u00c4ven \u00f6versv\u00e4mningar, stormar och skogsbr\u00e4nder blir troligen vanligare i samband med klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Sammantaget \u00e4r sannolikheten stor att skogslandskapet i l\u00e4net st\u00e5r inf\u00f6r en stor f\u00f6r\u00e4ndring de n\u00e4rmaste hundra \u00e5ren. Hur detta p\u00e5verkar den biologiska m\u00e5ngfalden \u00e4r mycket sv\u00e5rt att s\u00e4ga. P\u00e5 medell\u00e5ng sikt kan dock positiva effekter f\u00f6r vissa arter f\u00f6rv\u00e4ntas eftersom m\u00e4ngden d\u00f6d och d\u00f6ende ved antas \u00f6ka<\/p>[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][vc_tta_section title=”Omr\u00e5den med h\u00f6gt f\u00f6r\u00e4ndringstryck” tab_id=”1538164588506-89f8ab23-38f5″][vc_column_text]
Analysen av var det st\u00f6rsta f\u00f6r\u00e4ndringstrycket p\u00e5 skogslandskapet kan f\u00f6rv\u00e4ntas har fokuserats till granifiering som antas st\u00e5 f\u00f6r den mest p\u00e5fallande f\u00f6r\u00e4ndringen av landskapet p\u00e5 kort till medell\u00e5ng sikt. Detta antagande st\u00f6ds av simuleringar av l\u00e4nets skogliga utveckling som genomf\u00f6rts inom ramen f\u00f6r projektet AlterFor vid institutionen f\u00f6r sydsvensk skogsvetenskap vid SLU. Analysen har sedan kombinerats med SCB:s f\u00f6rvaltningsindex som visar omr\u00e5den som \u00e4r attraktiva f\u00f6r exploatering. Omr\u00e5dena kan ses i kartskiktet\u00a0F\u00f6r\u00e4ndringstryck i skogslandskapet<\/em>.<\/p>\r\n <\/p>\r\n[\/vc_column_text][\/vc_tta_section][\/vc_tta_tour][\/vc_column][\/vc_row]","protected":false},"excerpt":{"rendered":" [vc_row][vc_column][vc_column_text]Hot, p\u00e5verkan och hinder f\u00f6r skogslandskapets v\u00e4rden[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_tour active_section=”1″ el_class=”tour”][vc_tta_section title=”Granifiering” tab_id=”1531213810713-5a707ba1-4e8d”][vc_column_text] Granifiering\u00d6kningen av andelen gran \u00e4r ur naturv\u00e5rdssynpunkt problematisk av flera sk\u00e4l. M\u00e5nga g\u00e5nger planteras gran p\u00e5 mark d\u00e4r den egentligen inte har de b\u00e4sta f\u00f6ruts\u00e4ttningarna. Detta sker p\u00e5 bekostnad…<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"parent":1576,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-2623","page","type-page","status-publish","hentry","entry","no-media"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2623","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2623"}],"version-history":[{"count":6,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2623\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2650,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2623\/revisions\/2650"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1576"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/lstjamtland.hemsida.eu\/gi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2623"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}