UA-119345296-1 skip to Main Content

Ekosystemtjänster i odlingslandskapet

På senare tid har i synnerhet produktion av livsmedel och elektricitet uppmärksammats som viktiga att säkerställa på mer lokal nivå för att minska sårbarheten vid en eventuell kris och för att minska belastningen på klimatet. För att sådan produktion ska kunna vara långsiktigt hållbar krävs stabila, fungerande ekosystem som upprätthåller naturens förmåga att skapa nyttor, t.ex. genom att insekter pollinerar grödor. Friska ekosystem kan åstadkommas genom att upprätthålla en variation av miljöer. Detta skapar samtidigt motståndskraft mot olika typer av störningar som annars kan påverka ekosystemtjänsterna negativt, t.ex. skadedjursangrepp.  Exempel på variationsbringande inslag är åkerrenar, stenmurar, öppna diken, småvatten, våtmarker, odlingsrösen/stentippar, överloppsbyggnader, solitärträd, allér, hamlade träd, brukningsvägar, fägator, brunnar och källor, byggnadsgrunder och fornlämningar. Dessa bildar olika typer av livsmiljöer och spridningsvägar i landskapet. Även brynzoner mellan öppen och trädbevuxen mark är ett viktigt inslag som livs- och spridningsmiljö för arter, som dessutom levererar ekosystemtjänster eftersom de utgör födokälla för viltet.

Förutom en kombination av olika markslag krävs rätt typ av skötsel för att hålla ekosystemen och den biologiska mångfalden intakt. Många arter är direkt eller indirekt beroende av betande djur som håller landskapet öppet. Betande djur är med andra ord både en direkt nytta (livsmedel) och en vital komponent för det fungerande ekosystemet.

Även åkrar har dubbel funktion. De är inte bara en viktig födokälla för människor utan även för insekter. De är dessutom ett viktigt habitat för många hotade åkerogräs. Denna mångfunktionalitet visar vikten av att väga in olika typer av ekosystemtjänster i en bedömning av markens värde. Ett ensidigt fokus på livsmedelsproduktion genom arealmaximering och användning av bekämpningsmedel sker på bekostnad av andra ekosystemtjänster som är långsiktigt nödvändiga.

Ett annat exempel på mångfunktionalitet är våtmarker i odlingslandskapet vilka är mycket betydelsefulla för den biologiska mångfalden och samtidigt viktiga för att minska utsläpp av miljögifter och näringsämnen i vatten.

Även brynzoner mellan öppen och trädbevuxen mark är ett viktigt inslag som livs- och spridningsmiljö för arter, som dessutom levererar ekosystemtjänster i form av viltfoder.

I kartskiktet Förutsättningar för storskalig livsmedelsproduktion visas områden som har relativt gynnsamma förutsättningar för en rationaliserad livsmedelsproduktion baserat på skiftenas storlek och koncentration.