Befolkning och bebyggelse

Befolkningens fördelning i länet kan möjligen ha ett samband med landskapets historiska kapacitet att försörja människor. De centrala delarna i länet med den bästa jordbruksmarken har störst befolkningstäthet. Lagandalen med Ljungby och Markaryd kan tydligt urskiljas, och likaså de glesbefolkade områdena väster därom, där stora myrområden breder ut sig. Även de nordöstra delarnas magra jordar har givit upphov till en mer gles befolkning. Den glesa befolkningen kan ses som ett begränsande faktor när det kommer till att upprätthålla service och kommunikationer. Lugna, ibland relativt orörda, naturmiljöer med höga naturvärden kan dock också ses som en viktig tillgång, inte minst för friluftsliv och turism. En fungerande landsbygd där det går att leva och försörja sig är viktigt för att landskapet ska hållas öppet och för att de nödvändiga processerna för att upprätthålla den biologiska mångfalden ska fortsätta.