Övergripande utmaningar för grön infrastruktur i regionen
Klimatförändringar
SMHI:s klimatförändringsscenarior visar på en generell ökning av antalet dagar med låg markfuktighet och som en naturlig följd av detta även en ökning av antalet dagar med marktorka. Detta kommer att få stora konsekvenser för leveransen av ekosystemtjänster kopplade till jord- och skogsbruk. I synnerhet virkesproduktionen med sin långa omställningstid kommer att bli lidande genom valet att plantera den uttorkningskänsliga granen på det som är eller kommer att bli tallmark. Med torkan ökar risken för storskaliga angrepp av sjukdomar och insekter på granbestånden, vilket även kan drabba närliggande tallbestånd.
Samtidigt kommer risken för kraftiga skyfall att öka, med översvämningar som följd. De stora riskerna för inkomstbortfall riskerar att göra så att allt färre lantbrukare väljer att fortsätta med sin verksamhet, vilket får stora konsekvenser för landskapet.
Kunskapsutbyte i en småskalig ägarstruktur
De naturgivna förutsättningarna har tillsammans med den historiska karaktären av periferiskt gränsland bidragit till att Kronobergs län har en småskalig struktur när det gäller ägandet och brukandet av marken. Detta har varit en av faktorerna som format det variationsrika landskapet med många biologiskt viktiga övergångsmiljöer. I en samhällsstruktur som bygger på lågintensivt brukande är småskaligheten och den därtill hörande variationen en gynnsam faktor för naturvärdena. Det småskaliga ägandet kan också tänkas fungera som en broms mot strukturella förändringar vilket motverkar storskaliga omdaningar av landskapet. Men när det gäller att möta negativa processer som förtätning av skogar och igenväxning av det öppna landskapet, övergår ägarstrukturen till att bli en utmaning eftersom det är svårt och resurskrävande att nå ut till med kunskap och information till ett stort antal markägare. Att allt fler väljer att arrendera ut mark eller köpa in skogliga tjänster riskerar att förstärka denna utmaning. Dels skapas fler led i kommunikationen, dels finns det en risk att något av ägarens intresse för marken och naturen tappas bort i relationen till externa aktörer som utgår från ett och samma skogsskötselparadigm. Att stärka beställarkompetensen hos markägare så att dessa ges större möjlighet att prioritera mellan olika värden är därför ett viktigt arbete för t.ex. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen.
Små, isolerade värdekärnor
En annan utmaning, som dock hänger ihop med den förstnämnda, är att värdekärnor i länet generellt sett är små och fragmenterade. Detta innebär att det finns begränsade möjligheter att genom formellt skydd skapa större sammanhängande landskapsavsnitt. Eftersom det samtidigt sker en ”granifiering” av länet, som isolerar värdekärnor från varandra, innebär detta att förutsättningarna för långsiktigt livskraftiga populationer inom områden med höga naturvärden generellt sett blir mycket dåliga. Detta gäller alltså även värdekärnor i odlingslandskapet.
Ett mer ensartat och uppdelat landskap
Det kanske främsta hotet mot den gröna infrastrukturen i länet är en allt tydligare uppdelning av markanvändningen. Där skogen och odlingslandskapet förr var mer integrerade genom att skogen användes som betesmark, är uppdelningen idag mer skarp. Skogsmarkens syfte att producera virke har blivit allt mer i fokus under 1900-talet vilket lett till att öppna skogar med högt lövinslag ersatts med mer slutna granbestånd.
Under senare delen av 1900-talet har jordbruksverksamhet koncentrerats till de centrala delarna av länet medan mycket öppen mark i övriga delar av länet omvandlas till skog. Det finns tydliga indikationer på att denna trend fortsätter, samtidigt som den biologiska kvaliteten på de respektive markslagen minskar.
De attraktiva strandmiljöerna
Kronobergs län är sjörikt och stränderna utgör ofta viktiga livsmiljöer i form av t.ex. tidvis översvämmade skogar och gräsmarker. Kring sjöarna har det också historiskt funnits mer lövskog än i övriga landskapet och rester av denna utgör idag ofta mycket värdefulla skogsområden. Strandnära miljöer är dock också attraktiva för exploatering vilket innebär att en intressekonflikt uppstår mellan önskan om attraktiva boenden behovet av att bibehålla sammanhängande nätverk av natur. Inför planer på exploatering av strandnära områden är det mycket viktigt att göra en gedigen analys av landskapets ekologiska sammanhang.