Värdetrakter

Trakten är gemensam med Jönköpings län. Landskapet är relativt flackt med långsträckta ryggar av både morän och isälvsmaterial. I området ligger ett flertal stora sjöar som Bolmen, Vidöstern, Flåren och Furen som skapar variation i landskapet. Mycket av naturvärdena är knutna till öar och de sjönära skogarna. Trädskiktet domineras av granskogar med inslag av tall och triviala lövträd samt ek och bok.

Inslaget av grova ekar är stort i betesmarker och på anslutande skogsmark på före detta inägomark. Värdekärnor är bl.a. Erikstad, Toftaholm-Dörarp, Os, Yxkullsund och Fylleskog. En inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet har genomförts i området kring Toftaholm och Dörarp. Vid inventeringen registrerades över 100 jätteträd (diameter på minst 1 meter). Många av dessa har mulmrika hål som är livsviktiga för många hotade vedinsekter. Andelen hålträd som på sikt blir värdefulla är dock liten. Därför är det angeläget för kontinuiteten att trygga efterträdare i bestånden.

I den västra delen av trakten förekommer många värdekärnor av bokskogar och blandädellövskogar, bl.a. vid Tannåker, Flahult, Gylteboda och Hult. Förr fanns stora områden med gammal bokskog även mellan sjöarna Vidöstern och Flåren (Wibeck, 1909). Merparten av arealen har ersatts med granplantager men mindre områden med gammelbokskog återstår t.ex. vid Toftaån och på Skilsnäs. Blandbestånd av bok och gran är vanliga i området. I östra delen finns hög andel alsumpskogar som i de flesta fall utnyttjats som slåtterkärr under några århundraden och då varit relativt trädlösa. I området finns ca 350 fynd av rödlistade arter registrerade.

Viktiga bevarandevärden:

• Bokskog med grova och/eller gamla träd och död ved. Skogstypen är viktig livsmiljö för hotade arter av främst mossor, lavar, svampar, insekter och fåglar. Exempel på arter som förekommer inom trakten är bokvårtlav, bokkantlav, savlundlav, liten lundlav, rosa lundlav, kortskaftad parasitspik, lunglav, bokfjädermossa, västlig husmossa, igelkottstaggsvamp, koralltaggsvamp, skinntagging, cinnoberspindling, skogssvingel, jättesvampmal, violettbandad knäppare och mindre hackspett. Även bestånd med bok och stor andel gran kan vara viktiga värdekärnor för arter knutna till bok.
• Ekbestånd med grova, ihåliga ekar i halvöppna/öppna bestånd. Ekbestånden finns ofta i mosaik med hävdat odlingslandskap och är en viktig livsmiljö för rödlistade- och signalarter av främst lavar, svampar, insekter, fåglar och fladdermöss. Förutom att värna befintliga grova träd är det viktigt med nyskapande av grova och ihåliga ekar. Exempel på arter som har kända förekomster inom trakten är saffransticka, oxtungsvamp, läderbagge, brokig barksvartbagge, svart guldbagge matt mjölbagge, gulbent kamklobagge, skeppsvarvfluga, pipistrell och fransfladdermus.
• Lövsump/strandlövskogar är en viktig livsmiljö för hotade arter av främst mossor, svampar, insekter, snäckor och fåglar. Sumpskogar med grova träd, socklar, opåverkad hydrologi, och källsprång är särskilt värdefulla. Exempel på arter som har kända förekomster inom trakten är hårklomossa, dunmossa,brödmärgsticka och mindre hackspett.
• Grova tallar som kan används som boträd av fåglar är mycket viktiga element i landskapet runt sjöarna.

Området är småkuperat och andelen myr är mycket stor. Skogarna på fastmarkerna domineras av gran. Bok, björk och ek är de dominerande lövträdslagen. Tallskog finns i huvudsak på myrar och omgivande sumpskogar. Området har vid analys av sattelitbilder konstaterats ha tydligt större andel bokskog och annan skog med bokinslag än övriga delar av länet. Bokskogarna ligger ofta i anslutning till byarna men finns också ofta tillsammans med ek på öar i kanter mot myrarna. Värdekärnor med lind och hassel förekommer i anslutning till byarna. Vänneån är ett artrikt vattendrag med meandrande lopp och lövrika omgivningar. Lövrika byar är t.ex. Språxhult-Skinnersböke, Lönshult-Hässlehult-Lindhult och byarna utmed Lagan från Ulvsbäck och västerut mot länsgränsen. Trakten ligger i anslutning till en ädellövstrakt i Hallands län, Hallands mellanbygd, som omfattar många gamla bok- och ekskogar. I området finns drygt 200 fynd av rödlistade arter registrerade. Befintliga skyddade områden som innehåller skyddad skog är följande.

Viktiga bevarandevärden:

• Ädellövskogar som främst utgörs av bok, men även andra ädellöv som t.ex. ek och lind. Exempel på arter som har kända förekomster inom trakten är bokfjädermossa, bokvårtlav, lunglav, rosa lundlav, liten lundlav, grynig lundlav, bokkantlav, gul pysslinglav, ädelkronlav, hållav, mussellav, stor knopplav och ädellav.

I Åsnenområdet finns förutsättningar för många skilda naturtyper som tillsammans bildar en variationsrik mosaik. Omgivningarna runt Åsnen har ett för inre Småland milt klimat. Området som helhet hyser därför ett ovanligt rikt växt- och djurliv. Området har större andel ädellövskog än övriga delar av länet. Flera olika typer av lövskog växer runt sjön. Vanligast är bok- och ekskog eller blandbestånd av dessa, övrig blandlövskog samt strandskog med al, björk m.m. Gammal lind är ett karaktäristiskt inslag i många bestånd. I vissa områden, främst i den södra delen, finns skog av örtrik typ med inslag av ask, alm och lundflora. Många av lövskogarna har uppkommit efter igenväxning av slåtter- och betesmarker. I dessa märks ofta en generation av äldre, grova lövträd ofta med spår av hamling. Bokskog finns i större grad på det som varit utmark. Åsnen-området bedöms ha lång trädkontinuitet av bl.a. bok och ek vilket ger en ovanlig artrik påväxt på träden av mossor, lavar och svampar och ett rikt insektsliv. Fågellivet i lövskogarna är också ovanligt rikt.

Större arealer av bok- och ekskog finns bl.a. i Huseby-området, vid Torne-Silkesnäs och området söder därom på båda sidor sjön, Sirkön, södra delen av Kläcklingen, Jätsbergs-området, Vemboö, runt Havbältesfjorden och öster om Aggån mellan Lidhemssjön och Åsnen. Bokoch ek förekommer dessutom ofta i blandbestånd med björk, tall och gran bl.a. på öar. Lundartad skog med lind, ask och alm finns bl.a. i Sånnahult (Lunnabacken), Munkanäs, Västerbotorp, Lönsbygd-Älmehult, Äskekulla, Slagestorp och vid Trollbergen söder om Hulevik. Lövsumpskogar finns främst på landvinningarna efter sjösänkningen. Särskilt grova träd finns bl.a. vid Agnäs (inägan), Lidhem, Hackekvarn och Huseby.

Kring sydvästra delen av sjön är markerna till stor del magra och ursvallade. Från Skatelöv i nordväst till Ålshult i söder löper en getryggsås, På öar, halvöar, näs och på åsen är tallen karaktärsart. I området kring Ålshult-Toftåsa finns särskilt gott om hedtallskog med grova tallar.

Åsnen har flera hundra öar. På vissa öar finns bestånd med skiktad, olikåldrig lövrik blandbarrskog som varit orörd sedan utmarksbetet upphört. Tillgången på död ved är här god. Exempel är Norra Aspö,norra delen av Bergön, Julö och Fårarm-Risö.

I området finns 680 fynd av rödlistade arter registrerade.

Viktiga bevarandevärden:

• Bok- och ekskogar. Bestånd med grova och/eller gamla träd och död ved har särskilt stora värden. Förutom att värna befintliga grova träd är det viktigt med nyskapande av grova och ihåliga träd. Exempel på arter som har kända förekomster inom trakten är bokfjädermossa, rosa lundlav, liten lundlav, liten ädellav, klosterlav, liten blekspik, kort parasitspik, blek kraterlav, stor knopplav, ekpricklav, stor sönderfallslav, bokkantlav, bokvårtlav, korallticka, skinntagging, skillerticka, mulmknäppare, bokblombock, hålträdsklokrypare, jättesvampmal, bivråk, mindre flugsnappare, sommargylling, pipistrell, fransfladdermus, trollfladdermus, Leislers fladdermus och barbastell.
• Lövsump/strandlövskogar. Viktig livsmiljö för hotade arter av främst mossor, svampar, insekter, snäckor och fåglar. Bestånd med grova träd och god tillgång på död ved har särskilt stora värden. Exempel på arter som har kända förekomster inom trakten är hårklomossa, svartfläckad rödrock och mindre hackspett.
• Långsiktigt god tillgång på grova tallar som kan användas som boträd av fåglar är en viktig förutsättning för Åsnens funktion som Ramsar-område.

Värdetrakten omfattar området kring sjöarna Fiskestadssjön, Hyllen, Ygden, Tiken och Bräkneån ner till länsgränsen.

Runt Fiskestadssjön och norra delen av Ygden finns flacka stränder med lövsumpskogar. I omgivningarna finns mycket lövskog av bland annat ek, bok, asp och björk eller blandbestånd. Även hassel och ask förekommer. I Botahult, Uvanäs, Brevik, Möckleryd och Mårdslycke finns rikligt med grova lövträd i kulturlandskapet.

Älganäs är ett ädellövskogsdominerat område vid sjön Tiken. Området utgörs av en större och en mindre udde som sticker ut i sjön Tiken, samt strandnära områden med en mosaik av bergknallar, kärr och blockmarker. Kärnområdena består av naturskog med ädellöv påblockmarker med inslag av andra lövträd samt gran och tall. Runt en mindre vik på bergbunden mark växer senvuxen gammal ekskog. På uddarna växer gammal blandnaturskog med björk, gran, ek, klibbal, asp, tall m.fl. arter och med riklig förekomst av död ved. Markstrukturen är mycket varierad i dessa delar med kärr, små vattenhål, impediment och blockrika marker. I södra delen finns bördig ädellövskog med hamlade träd och grova jätteträd på f.d. inägomark. Trädslagen som är representerade är bl.a. mycket grova aspar, ekar, lindar och askar varav en del har varit hamlade. Förutom detta består kärnområdet av gallrad ädellövskog med tät underväxt av ek och bok, där de gamla ekarna är cirka 125 år gamla.

Bräkneån rinner delvis genom stor- och rikblockig mark och strömmar i vissa delar genom området på ett naturligt sätt. I området finns en stabil förekomst av utter. Ån kantas av skog med ett stort inslag av naturädellövskog och med rik förekomst av al och asp närmast ån. Längs vägen finns ett område med ekskog där medelåldern är cirka 125 år, men flera träd är betydligt äldre och har väl utvecklade kronor. Norr om bebyggelsen i Stenfors finns ett område med mycket bördig ask-ek-alskog på fuktig mark. Här finns grova jätteträd. Söder om vägen finns ytterligare en värdekärna med mycket gamla och grova bokar och andra lövträd. Längst i söder finns en orörd strandskog med död ved, även här är åfåran naturligt strömmande. en äldre skogen omges av yngre lövskogar, till största delen av ung ädellövskog och lövskog, delvis med självföryngrad bok och björk och därunder planterad ädellöv, bl.a. lind.

I området finns 35 fynd av rödlistade arter registrerade.

Viktiga bevarandevärden:

• Olika typer av ädellövskog eller blandbestånd av ädellövskog och triviallöv. Bestånd med grova och/eller gamla träd och död ved har särskilt stora värden. Förutom att värna befintliga grova träd är det viktigt med nyskapande av grova och ihåliga träd. Exempel på kända förekomster av arter som är funna i trakten är almlav, blomskägglav, lunglav, grynig blåslav, guldlockmossa, platt fjädermossa, fällmossa m.fl. Även i själva ån finns intressanta arter, bl.a. den rödlistade flata dammusslan och utter.
• Strandlövskog och lövsumpskogar. Sumpskogar med grova träd, socklar, opåverkad hydrologi, regelbunden översvämning och källsprång är särskilt värdefulla.

Sjön Mien har en speciell geologisk historia. Den utgör en av tre kända meteoritnedslagskratrar i Sverige. Sjön är djup (42 m) och har mycket klart vatten. Ön Ramsö mitt i Mien är reservat med avseende på berggrunden som bl.a. består av den ovanliga vulkaniska bergarten ryolit. Förutom ett område strax väster och söder om Mien där jordarterna utgörs av isälvsavlagringar täcks området i huvudsak av morän. Området runt Mien är småkuperat och innehåller en hel del småsjöar och bäckar. Området runt sjön har gynnsamt lokalklimat.

Väster och sydöst om Mien samt längs Mieån finns rikligt med ädellövskog och annan lövskog med t.ex. al och björk. Det finns en stor mångfald av olika lövträdslag i området. I övrigt domineras området av granskog med ett visst inslag av tall och löv. En stor andel av området bestod i början av 1900-talet av ängs- och betesmarker med grova lövträd och hamlade träd i öppna och halvöppna miljöer.

Än idag är detta område delvis ett mosaiklandskap av betesmark och lövskog med inslag av hamlade träd, även om en stor andel av ängs- och betesmarker har vuxit igen med lövträd, främst ek, bok och björk. Det finns en hel del källor och källkärr med omgivande sumpskogar med al, björk och inslag av ask. Många är i huvudsak odikade. Några delvis odikade bäckar utgör tillflöden till Mien. I Mieåns dalgång med sina branta och blockiga sluttningar finns rik förekomst av bl.a. bok och avenbok.

I området finns ca 50 fynd av rödlistade arter registrerade.

Viktiga bevarandevärden:

• Olika typer av ädellövskogar med bok, ek, ask, avenbok, m.m. Värdekärnor i skog finns ofta i mosaik med hävdat odlingslandskap. Bestånd med grova och/eller gamla träd och död ved har särskilt stora värden. Förutom att värna befintliga grova träd är det viktigt med nyskapande av grova och ihåliga träd. Exempel på kända förekomster av arter som är funna i trakten är bokfjädermossa, dunmossa, almlav, bokvårtlav, kortskaftad parasitspik, ekoxe, gulbent grenbock, sexfläckig blombock och mindre hackspett.

• Strandlövskog och lövsumpskogar. Sumpskogar med grova träd, socklar, opåverkad hydrologi, regelbunden översvämning och källsprång är särskilt värdefulla.

Området domineras av sjösystemet kring Helgasjön i Mörrumsåns vattensystem. Det goda lokalklimatet i anslutning till sjöarna, ofta med god jordmån, och det rörliga grundvattnet i norr gör att lövskogen trivs, speciellt bok och ek. Särskilt artrika bokskogar finns förutom i Bokhultet i de östra delarna i ett stråk från Gårdsby ner mot Lövsjön och Hinnasjön. Lövskog med björk, asp, al är vanligare kring gårdar och på igenvuxna odlingsmarker. Inslag av trädslag som ask, alm och lind finns här och var. Skogsmarken domineras annars av gran, ofta med hög produktion.

I området finns 470 fynd av rödlistade arter registrerade.

Viktiga bevarandevärden:

• Bokskogar och ädellövdominerade skogar. Bestånd med grova och/eller gamla träd och död ved har särskilt stora värden. Förutom att värna befintliga grova träd är det viktigt med nyskapande av grova och ihåliga träd. Exempel på arter som har kända förekomster inom trakten är bokfjädermossa, platt fjädermossa, lunglav, skrovellav, rosa lundlav, bokkantlav, bokvårtlav, liten lundlav, liten ädellav, stor vaxlav, gul pysslinglav, violettgrå porlav, sydlig blekspik, kort parasitspik, kristallundlav, savlundlav, skuggorangelav, rosa skärelav, grå skärelav, liten blekspik, oxtungsvamp, vit vedfingersvamp, rosenporing, koralltaggsvamp och violgubbe och trollfladdermus.
• Lövsumpskog/strandlövnaturskog. Sumpskogar med grova träd, socklar, opåverkad hydrologi, regelbunden översvämning och källsprång är särskilt värdefulla. Exempel på arter som har kända förekomster inom trakten är hårklomossa och mindre hackspett.
• Grova tallar som kan används som boträd av fåglar är mycket viktiga element i landskapet runt hela sjön.

Området sträcker sig mellan sjöarna Fiolen, Stråken, Tolgsjön, Övrasjön till Örken i öster. Området ligger i övergångszonen mellan två naturgeografiska regioner med höglandet i norra delen och det sjörika slättområdet i söder. Landskapet är kuperat med stora höjdskillnader. Lövskogar finns främst runt vattendragen och i det igenväxande odlingslandskapet. Skogsmarken domineras annars av gran, ofta med hög produktion. I området finns värdekärnor av alsumpskog, ädellövskog och områden med grova ekbestånd. Det finns ett stort antal intressanta alkärr och alsumpskogar i området, varav flera är stora, bland annat runt sjön Stråken.

Fina ekdominerade hagmarker, ofta med ett rikt inslag av andra ädellövträd och hagmarksaspar finns i Tolgs by, Lunden-Vartorpsområdet, Drevs by, Braås parks naturreservat, Sjösås ängs naturreservat, Mörkaskog och Drettinge. I området finns ca 230 fynd av rödlistade arter registrerade. Befintliga skyddade områden som innehåller skyddad skog är följande.

Viktiga bevarandevärden:

• Strandlövskog och lövsumpskogar, särskilt alsumpskogar. Sumpskogar med grova träd, socklar, opåverkad hydrologi, regelbunden översvämning och källsprång är särskilt värdefulla. Exempel på arter funna i trakten är bland annat hårklomossa, grön sköldmossa, mindre hackspett och järpe.
• Bestånd med grova ädellövträd och grova aspar. Exempel på arter funna i trakten är bland annat almlav, lunglav, sydlig blekspik, grynig lundlav, puderfläck, rännformig brosklav, rödbrun blekspik, hjälmbrosklav, brunskaftad blekspik, parknål, rosa skärelav, blå halmlav, korallticka, svartnande kantarell, saffransticka, veckticka, kandelabersvamp, rödhjon, kardinalfärgad rödrock, mindre svampklobagge, ekbrunbagge, gulbandad brunbagge, vedviveln Rhyncolus turbatus, aspborre, trägnagaren Xyletinus longitarsis, göktyta, mindre hackspett och fransfladdermus.

Huvuddelen av området är belägen över 200 m.ö.h. och med källsjöar till flera vattendrag. Kännetecknande för trakten är flera, relativt stora skogs-myrmosaiker med talldominerad skog som är gammal, har tydliga spår efter brand och där myrarna är opåverkade av dikning. Lövinslaget är generellt litet men i delar av dessa områden finns s.k. lövbrännor eller barrskog med stort inslag av björk och asp som uppkommit efter brand och som undsluppit utgallring. Tjäderstammen är god i stora delar av trakten. Ädla lövträd, främst ek, finns endast i anslutning till byarna. De viktigaste kärnområdena är Vitthultsområdet, Storasjöområdet, Stocksmyr-Brännan och Singelstorps fly-Västra mark.

En ökad kunskap om vedinsekter och vedsvampar är viktig i området. Vedinsekter som lever i död ek-, björk-, asp- och tallved är arter som bör uppmärksammas i inventeringarna. En länsgränsöverskridande bränningsplan i samarbete med Länsstyrelsen i Kalmar län och Sveaskog bör upprättas. I området finns ca 90 fynd av rödlistade arter registrerade.

Viktiga bevarandevärden:

• Gammal talldominerad blandskog med stort inslag av äldre och/eller grova aspar och björkar samt död ved. Exempel på arter med känd förekomst i området är bland annat tjäder, trädlärka och nattskärra.
• Brandpåverkad skog.
• Större myr- och naturskogsmosaiker.