Hot, påverkan och hinder för skogslandskapets värden
Granifiering
Ökningen av andelen gran är ur naturvårdssynpunkt problematisk av flera skäl. Många gånger planteras gran på mark där den egentligen inte har de bästa förutsättningarna. Detta sker på bekostnad av tall och löv, och de arter som är beroende av dessa trädslag. En annan negativ aspekt är att det leder till att skogarna blir tätare, och då även tätare än vad de flesta naturskogar är naturligt. Skogarna i södra Sverige har historiskt sett varit betade (utmarksbete) i stor utsträckning och därmed varit glesare, vilket danat en artsammansättning som gynnas av ljus och värme. Ännu längre tillbaka förekom störningar i skogen i form av t.ex. naturliga bränder och det fanns fler vilda betande däggdjur t.ex. uroxe vilket också resulterade i ljusare och mer variationsrika skogar. En av anledningarna till ökningen av andelen gran är de täta klövviltstammarna som tillsammans med bristen på foder inneburit ett hårt betestryck på tallplantor och unga lövträd på senare år.
Det sätt som granskogar ofta sköts innebär dessutom att skogen blir tät och svårgenomtränglig. Under lång tid är fältskiktet mycket fattigt på grund av bristen på solljus. Detta skapar barriärer som minskar spridningsmöjligheterna för de flesta organismer. Täta skogar minskar också förekomsten av blåbär som är en mycket viktig födokälla får många arter, bland annat tjäder.
Låg andel ädellövföryngring
Den mycket låga andelen ädellövsföryngring i Kronobergs län sker uteslutande på före detta jordbruksmark. På mark som tidigare varit barrskog sker ingen föryngring med ädellöv. Detta kan dels ha sin bakgrund i de restriktioner som finns när det gäller produktion av ädellöv men också på det höga betestrycket som gör det svårt att få upp plantor. Betestrycket gör också att lövföryngring generellt försvåras och att inblandningen med löv i produktionsskogar blir förhållandevis låg.
Brist på riktigt gammal skog
Skogliga naturvärden är starkt relaterat till skogens ålder eftersom gynnsamma substrat i form av ved (såväl levande som död) och bark inte börjar utvecklas förrän långt upp i skogens vuxna ålder. Att det i Kronobergs län endast finns ca 1,7 % av den äldsta åldersklassen i Riksskogstaxeringen (120 år och uppåt), trots att så mycket av länet är täckt av skog visar att det finns en kraftig brist på dessa riktigt gamla skogliga miljöer. De områden med riktigt gammal skog som finns är framförallt belägna inom skyddade områden. För att det ska finnas ett landskapsmässigt samband mellan dessa krävs att den omgivande skogen håller viss biologisk kvalitet. Större förändringar i skogens åldersstruktur, t.ex. ökad likåldrighet, innebär därför en ökad risk för isolering av de artrika skogarna.
Brist på död ved
En stor mängd organismer är beroende av död ved i olika nedbrytningsstadier och av olika trädslag för föda, boplats, skydd och som konstruktionsmaterial. Andelen död ved i produktionsskogen har mer än fördubblats sedan mitten av 1990-talet och uppgår till i genomsnitt 6 procent av det totala virkesförrådet. I en naturskog är andelen död ved dock ungefär 25 – 40 procent av virkesförrådet. För att öka produktionsskogens förmåga att upprätthålla biologisk mångfald på landskapsnivå finns det därmed skäl att inom strategiskt viktiga områden öka andelen död ved ytterligare.
Klimatförändringar
De förväntade klimatförändringarna påverkar skogen på flera sätt. Ett varmare klimat förlänger vegetationsperioden och ökar skogens volymtillväxt. Det varmare klimatet skapar också bättre förutsättningar för ädla lövträdslag som ek, bok och lind. Eftersom SMHI:s klimatförändringsscenarior visar att rådande nederbördsförhållanden förstärks genom klimatförändringen kommer torr mark att bli ännu torrare och tvärtom. Planteringen av gran på suboptimal mark innebär därmed att risken för att granen växer dåligt och drabbas av svamp- och insektsangrepp ökar. Även översvämningar, stormar och skogsbränder blir troligen vanligare i samband med klimatförändringarna. Sammantaget är sannolikheten stor att skogslandskapet i länet står inför en stor förändring de närmaste hundra åren. Hur detta påverkar den biologiska mångfalden är mycket svårt att säga. På medellång sikt kan dock positiva effekter för vissa arter förväntas eftersom mängden död och döende ved antas öka
Områden med högt förändringstryck
Analysen av var det största förändringstrycket på skogslandskapet kan förväntas har fokuserats till granifiering som antas stå för den mest påfallande förändringen av landskapet på kort till medellång sikt. Detta antagande stöds av simuleringar av länets skogliga utveckling som genomförts inom ramen för projektet AlterFor vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU. Analysen har sedan kombinerats med SCB:s förvaltningsindex som visar områden som är attraktiva för exploatering. Områdena kan ses i kartskiktet Förändringstryck i skogslandskapet.